Aftonbladet – 9 augusti 1852, sida 2

stiga på schavotten. Man kan utgjuta vårt blod, men icke fläcka det så länge det rinner 1 våra ådror. Vi äro fördiga; Frankrikes adel har vid Gud visat att den kän dö., Dö är lättare än att lefva. Om scHavotten vore upprest här utanför skulle jag taga er vid handen och säga: stig upp till himlen! men till dess, herr markis, hviiken svår tid! betänk. .., i sIntet ord mer, jag ber er,, sade markisen de la Seigliere i det han drog upp ur sin ficka en liten börs som han smög i advokatens hand. Ni har roat mig mycket, tillade markisen; det är längesedan jag skrattat så hjertligt.n . Herr markis,, svarade herr Des Tournelles, i det han vårdslöst lät börsen falla på golfvet, jag är tillräckligt vedergälld af den ära ni visat mig att vara värd ert förtroende; föröfrigt, om det lyckats mig att komma er att skratta åt er ställning, är det min skönaste triumf, och det ör jag som blir er förbunden. Hvarje gång ni åstundar rådfråga mina svaga insigter, står jag till er tjenst, och kommer i ögonblicket, alltför lycklig om jag kan som i dag ingjuta en gnista hopp och lugn i er själ.v Ni är alltför god.n Visst icke! Det ör godt och väl att ni icke är mer hemma i ert eget hus, att ni varken har slott, park eller ängar, icke en gång en liten jordtorfva att slå er ned på; ni ir ech förblifver dock alltid för mig markisen de la Seiglidre, kanske ön större i olyckaps än någonsin i medgångens dagar. Olyckan rör mig, motgången intresserar mig. Det ir så min natur. Om mina politiska äsigter låtit mig det, skulle jag följt Napoleon till Saint Helena, Värdigas tro, att min tillgifvenhet och vördnad följa er öfverallt, och att ni i mig skall finna en trogen anhängare, Å cr sida, min herre, var öfvertygad om att er tillgifvenhet och vördnad äro mig en