Aftonbladet – 7 augusti 1852, sida 3

gliere med-ädel harm, jag har aldrig burit vapen emot någon. Jag tror det, herr markis, jag är säker derpå; allt hederligt folk tror som jag; mer olyckligtvis respektera de Jiberalå ingenting, .och hederligt folk är .sällsypt....Man roar. sig med att-anse: er för en fiende till allmänna friheten; det söges att ni afskyr la Charte; iman påstår att ni vill återinföra på ert gods tionden, dagsverksskyldigheten och andra gamla herrerättigheter. Man försäkrar att ni skrifvit till barns majestät konung Ludvig XVII för att råda honom att inträdai depiteradekammesren med kragstöflar och sporrar och ridspö i hand, liksom Ludvig XIV i sitt parlament; man säger att ni firar årsdagen af bataljen vid Waterloo, att ni är i hemligt förstind med jeguiterna; man går ända derhän att påstå det ni offentligt skymfar våra armåers ära, genom att pryda er ridhäst med en treförgad rosett. Detta är icke allt: man föregifver att den gamle Stamply var offer för en nedrig stämpling, och att ni till tack för hang välgerningar lät honom dö af sorg. Jag vill icke: skrämma upp er; men jag bekänner ärligt, att på den punkt saken nu står, i fall någon ny revolution utbröt, måste ni fly för andra gången, herr. markis;,, hvarom icke, ville jag rjsvara för ert hufvud. Vet ni min herre, att detta är oförskämdtv, föpade markisen, på hvilken den djefvulske juristens ord satte myror i hufvudet; vet ni att de liberala äro alskyvärda skurkar! Jag, fiende till friheten! jag tillbeder den; och buru skölle jag kunna ogilla la ceharte, jag kännetbaen icke. Jesuiterna! men ventre-saint-gnis;ljag har aldrig sgettskuggan af någon.För resten sätterjag mig öfver dessk låga beskyllningar. Hvad en annanrevolutiom ängår; stillade markisen glädtigt lik en pultron som sjunger för att bibehålla modet, förmodar jag min herre att ni skämtar., (Forts.)