Aftonbladet – 7 augusti 1852, sida 2

ER porten. Det är betänkligt, utomordentligt betänkligt. i 5; Jag vet nög fan att det är betänkligts, ropade markisen vresigt; om ni än upprepar det tusen gånger, så söger ni mig ingenting nytt.v Jag är icke okunnig om, fortfor advokaten lugnt, utan att Jåtsa: märka afbrottet, jag är icke okunnig om att det är den unge-man;3 nens intresse att behålla er och er älskvärda dotter under sitt tak; jag vet att han icke lät kansförskaffa. sig så utmärkta och ädla gäster: Jag går till och med så långt att påstå, att jdet är hans, skyldighet att söka, behålla er; och: att hans sonliga: pligt bjuder honom att I fästa er vid sig: Herr markisen har varit så god. mot; hang .fary Man:-har med skäl sagt latt denne gubbe blef rikare då han bortgifvit sin egendom, så omgifven var han af ömhet och omsorger. Det är skönt att se den hand som gifver öfverträffas i ädelmod af den hand som emottager, Ehuru jag icke har fördelen att känna herr : Bernard, tviflar jag icke på hanssfredliga sinnelag; allt tyckes visa att har här ett ädelt. bjerta; en upphöjd själ, ett tacktsamt. sinne. Men: utom sdet: att en de le Seigliere icke kan antaga en förödmjukande ställning; är lifvet fullt af klippor och-skär. mot hvilka de ädlasteföresatser, de renaste afsigter ovilkorligt stranda. . Bernard är ung. han gifter sig säkert och får barn. Herr marjkig, Jag är skyldig att säga er sanningen: Iman kan icke tänka sig nägon betänkligare ikasus.n För fan, min herrel utbrast markisen, Isom kände blodet rusa upp i hufvudet, jag har kallat er, icke för att. mäta, den afgrund ljag. fallit. i, utan för. att visa mig. ett.medel att komma ur den, : Börja med: att hjelpa mig lupp och beräkna sedan djuypet. sUrsäkta mig, herr markis, svarade de