Aftonbladet – 7 augusti 1852, sida 2

och hedrens altare? Jag fattar mycket väl er motvilja. att släpa ert namn inför domstolen, och genom konstgrepp tilltvinga er laglig besittningsrätt af er egendom; men betänk det är frågan om en million, Hr markis, ni finner er väl här, denna ärftliga lyx passar er förträffligt. Och dessutom är det väl vanhedrande att nu slå sin motståndare med lagen, då man icke kan som förr nedlägga honom med svärdet i hand i envig? sHör: på, min: herre, sade markisen, efter ett ögonblicks-tvekan, om ni kan svara för framgången, skall jag för min älskade dotters skull underkasta mig att tömma förödmjukelsens kalk i botten:n Faderskärleken triumferar!sropade advekaten Det är då afgjordt att vi processa. Nu återstår blott. att finna, hvilka knep man skallbegagna för att lagligt beröfva denne Bernard sin egendom; som : hans far så ädelmodigt skänkt er.p Ventre-saint-gris! Min herre, ni förstår mig icke! utbrast den gamle adelsmannen, blossande af vrede och blygsel. Detta begär jag icke... Jag tror att det är min skyldighet: att lemna min dotter sina fäders egendom; men, vid Gud! min mening ör icke att plundra den unge: mannen; jag skall draga försorg .om honom, jag skall ingenting spara för att bereda honom. en god utkomst.n Adla: hjerta!s sade Des: Tornelles, med så väl låtsad rörelse, att markisen sjelf blef helt rörd. Se der dessa höga herrar, hvilka man beskyller, för egoism och läghet! . Må gå dö; efter ni så vill skola vi göra något för hussaren. Dessutom skola vi nämna det inför tribönalet; om er advokat förstår draga fördel deraf, skall det göra ett fördelaktigt intryck på domrarne.v Vid dessa ord försjönk åter juristen i djupt eftersinnande, Efter tio minuter upplyftade