Aftonbladet – 4 augusti 1852, sida 3

eten invecklar och bestormar er från alla silor. Emedan ni icke kan undvika den, så iaf mod att se henne i ansigtet. Hvad har won då nu i ögonblicket så förskräckligt att let kan skrämma er. Bernard är i bur; 1eonet är fjettradt; ni har ertirof. Det är just ett vackert rof! säg mig, jag ver, hvad skall jag göra dermed? Tiden skall lära er det. Denna morgon rar det frågan om att få in fienden i fästninsen; detär gjordt. Frågan blir nu. hädanefter vuru man skall få bort honom; och det går äl, det också., Under tiden skola vi smälta kanonrök, Sierien och Moskva! Vi skola svälja sgabelpaljor, raguserade isnö, och mörsare, inlagda rimfrost! Och tycker ni icke dessutom, fru varonessa, att jag spelar en dålig roll? Venre-saint-gris! jag svär som Henric IV, men let synes mig som begagnade jag helt andra ad än bearnesaren för att återeröfra mitt ike.n Tror ni dår, svarade fru de Vaubert, vatt nodet endast strider med muskedunder, och utt stora gerningar endast verkställas med savelhugg? Att Frankrike icke på sednare tiler blifvit deladt, styckadt och bortlottadt som Christi kläder, hvem har det att tacka derför? . guldbroderad rock, med silkesstrumpor och kor, med högra benet stödt på det venstra, ned handen instucken i sitt gpetskrås har herr le Talleyrand gjort mer för Frankrike än hela lenna pöbel i skinnbyxor som. kallade sig samla gardet, och ingenting kunde försvara. Vet ni icke till exempel att ni under denna lag utvecklat tusen gånger mera snille än bearnesaren. i slaget vid Ivry? Att skaka sin hvita fjäderbuske i stället för fana, att stöta ned allt hvad man kommer öfver, och beså fältet med lik, detär väl icke så svårt! Hvad som är rätt ärofullt är att segra på det slag