STOCKHOLM, den 3 Augusti. . Hurn skall man inskränka eller utrota det nu rådande skuldsättningssystemet samt den oreda i affärer hvaraf detsamma åtföljes, är en af de allmänna frågor som synes mera än de flesta tilldraga sig uppmärksamhet, och då Iden ministeriella pressen mycket omtalat detta ämne, så kan man väl deraf sluta, att det äfven är ett af de föremål, för hvilka den nuvarande ministeren företrädesvis intresserar sig, och det förefaller oss, såsom den tillsattafinanskommitteen mera varit en uppenbarelse af detta intresse än af någon plan att i sitt stora sammanhang ordna rikets hela bank? och penningväsende. Det förefaller oss också som skulle man anse att berörde onda kunde hjelpas genom arrangementer af preventiv po? lig-natur, samt att man är mera böjd för att hindra skuldsättning -derigenom, att man till? stoppar. eller genom restriktioner inskränker 3 penningeoch lånerörelsen, än derigenom att man söker i denna vigtiga gren af affärslifvef väcka och utbilda den moraliska kraft, som ensam förmår göra folkens. verksamhet väll signelserik. Vårt konservativa parti, som genom ett faderligt . polisvälde tror sig kunn befordra rikets lycka och som i följd härafär ef afgjord anhängare af prohibitivsystemet 1 dess flesta former, är säkerligen mycket benäget att också använda detta: system :för de finansiella åtgärderna, med ett: enda undan-2 tag, nemligen för statens utgifter; mot hvilkas: de konservativa icke vilja använda några pröt bibitioner: eller inskränkningar; utan: tvärtonavs gerna låta dessa utgifter på naturlig väg): det: vill här säga genom: voteringsmåchineriet: vidrikgdagatne, utbilda sig-så mycket som möj: igt. sd adj Ev anse oss derföre hafva anledning att rukta, det de konservative, då de vilja mot... srbeta skuldsättningssystemet, ha för afsigt att ögga ytterligare nya band på penningeoch ånerörelsen , för att kunna behörigen centraisera och reglementeråa dess verksamhet, samt möjligtvis än vidare monopolisera den i statens nand. Också hör man, så snart någon kons xurg inträffar, talrika beskörmelser mot den, ika tillgången på låneinrättningar, hvilka, som ;; nan säger, befordra vinglerierna. Om mani, unde tillstoppa dessa källor för det onda, är... nan öfvertygad, att det skulle taga slut. .,..z Detta är väl också ganska rigtigt räsonner,,; adt, men att på detta vis gå tillväga är uny,; efär detsamma som att. afmeja sädesfälten,.. ör att förstöra ogräset. gom uppvuxit bland, äden. För att hämma ett fel i penningerö.,.. elsen, är man nästan färdig att förstöra den,,: ler sätta den i sådana bojor och band, att. en ej kan uppfylla sin bestämmelse. S MK Likväl är det icke någon öfverflödig till. ång på lånetillgångar och icke heller någon fverdrifven skuldsättning, somförorsaka det. ndasom man öfverklagar. Härtill verkar isserligen värt finanssystem genom sin form en icke genom mängden af de kapitaler det. tsläpper. Vi lefva ju i. ett kapitalfattigt landy,. ch ändock vill man klaga öfver för stora . netillgångar och öfver för stor skuldsättning... I rikare länder, med stor kapitalförmögens... et, hvilken, alltid till en väsendtlig del mår; e utströmma i. lånerörelsen, borde man, ju gtigt fasa öfver den grufliga skuldsättning mm. kan.uppsluka så stora kapitaler. Hvad.som i synnerhet väcker bekymmer ör t fastigheter. .nu mera, än. förr köpas. på kretv hvaraf. följer att denintecknade skulden. 1807, OCh: då man:ser, delta. befrämjas af hy-.., jus A teksföreningarne, sharsman äfven, börjat a aga dem för deras andel i skuldsättningens bredande. äpar-ats FidR på. oc a Det vore visserligen icke så illa om fastigtsegarne vore skuldfria, eller med andra ord a kapitalisterna sjelfva egde förmåga och st att sköta rikets jord, så att den kunde