Aftonbladet – 2 augusti 1852, sida 2

drag; det är hans öppna, redliga uttryck. Markis, -ni-ser det, det är vår gamla väns son. ,Min herres, sade nu markisen de la-Seiglidre, tjusad af baronessans blick och den öppna afgrunden vid sina fötter, men ännu för stolt och för mycket adelsman för att nedlåta sig till att låtsa en glädje som han: icke kände; då jag efter: 25 ärs landsflygt återinträdde i mina fåders boning, mötte mig er redlige far vid porten och sade mig dessa enkla ord: sHr markis, ni ör-hemma höser,. Jag säger er icke mer: ni är beroma hos er, berr Bernard... Vår god och anse detta hus som ert-eget; jag. vill icke tillåta, jag kan icke tillåta att ni bor annorstädes. Ni hari koremit med fientliga afsigter, jag misströstar icke att bringa er på bättre tankar. .Låtom 088: börja med ätt lära känna hvarannan, kanske sluta vi med ätt älska hvårannan. För mig blir detta en lätt sak; om det icke lyckas er, så är det aldrig för sent att ställa det på annat sätt, och ni skall alltid finna mig beredvillig att gå in på allt som kan göra er nöje. Min herres, svarade Bernard stolt, sjag vill hvarken känna eller älska er. Emellaner och mig finnes ingenting gemensamt, och skall aldrig finnas. Vi tjena icke samma Gud, vi knöfalla icke vid samma altares — Ni-hatar hvad jag tillbeder, och jag afskyr hvad ni älskar. Jag hatar ert parti, ert stind,; edra opinioner; jag obatar er personligen. i; Vi skulle. sofva illa nnder samma tak. : Ni säger att ni alltid skall blifva: beredvillig att gå in på hvad Jag önskar; jag väntar ingenting af er godhet, vänta ni ingenting af min. Jag vet blott en affär emellsn-oss :.det är den som Jagen förutsett. Ni har emottagit denna egerdom som dseration. Testatörn bar endast förfogat öfver sin förmögenheti den öfvertygelsen att hans son vore död, — gåfvobref