Återblick på det andra allmänna svenska läraremötet. ) IV. Afdelningen för det högre skolväsendet, eller — såsom det för vårt land egendomliga embetsspråket numera benämner det — elementarskolväsendet,, antog vid detta möte en ordning för sina förhandlingar, som genom en lämplig arbetets delning satte densamma i tillfälle att på den korta tiden af trenne förmiddagar behandla ett större antal omvexlande och hvar för sig maktpåliggande -frågor, än som utan en sådan anordning sannolikt skulle hafva blifvit möjligt. Man öfverenskom nemligen att indela den åt afdelningens sammanträden anslagna tiden på det sätt, att endast en del deraf användes till sådana sammanträden, som afsågo att vara gemensamma för afdelningens samteliga ledamöter, men den öfriga tiden deremot till sammanträden på underafdelningar (sektioner), hvilka fingo bilda sig till större eller mindre antal; allt efter behofvet och de ledamöters åstundan, som önskade få tillfälle till öfverläggning om sådana särskilta ämnen, hvilka eljest sannolikt icke vid afdelningens sarimankomster kunde. medhinnas. De förra sammanträdena, eller de för hela afdelningen gemensamma, upptogos företrädesvis af frågor rörande läroverkets författning och allmänna läroplan; de sednare, eller sektionssammanträdena, egnades deremot uteslutande till öfverläggning om sättet att vid elementarundervisningen behandla de särskilta läroämnena och upptogos således, med andra ord, endast af frågor rörande den speciella metodiken och didaktiken. Vår tid tillhör den förtjensten att äfven åt dessa äninen hafva egnat en sorgfälligare och allsidigare uppmärksamhet än någon föregående tid. Det är, icke blott den snabbare fortskaffningen af gods och varor samt det Hifligare kommunikationsväsendet emellan personer i den yttre verlden, som har den nyare tiden att tacka för vigtiga förbättringar, hvarigenom möjlighet beredes att med mindre uppoftring af tid och krafter åstadkomma större verkningar. Undervisningskonsten har väl icke uppfunnit några jernvägar eller elektriska telegrafer på andens område, och lärer icke hel ler komma att göra det; men likväl har också hon öppnat mången ny. bana, Hvarigenom vägen till undervisning blifvit: förkortad, kunskapen gjord tillgängligare och dess inhämtande mer eller mindre underlättadt. Det var-en tid, då de lärde, eller de som åtminstone inbillade sig att vara det, med ett visst förnämt förakt sågo ned på dessa så kals) Se Aftonbladet n:is 154, 158 och 164.