Aftonbladet – 24 juli 1852, sida 3

Stockholm den 21 Juli 1852. J. Be Petersen. Säväl beslagaren och svaranden som tullverkets aktor i mälet förenade sig uti den begäran, att dom-l stolen mätte förordna om de i beslag tagna varornas skyndsamma försäljande ä offentlig auktion. Nästa onsdag kommer utslag uti detta mäl att afkunnas. DT ARD EA TVR RARTIVAT DLANDA DE AMN TN . ——R Ur Reseanteckningar, införda i Merkurius, laf en Kaliforniefarare, en ung musikus från! Skåne, meddela vi följande: Indianer får man ofta se. De lefva af jagt, fiske och till någon del af frukter, bo i tält, som de byggal af qvistar öfver en för ändamålet gräfd häla i jorden och betäcka med hudar. gDe äro ganska fredliga, men också lata, och sörja ej för morgondagen. De ä alldeles nakna och hafva ej flera häfvor än de öra med sig då de flytta. Karlarne äro välväxta, men fruntimren nägot klumpiga. Dessa sednare hafva merändels vid 12 å 14 ärs älder ett barn, som de bära i en bastfläta på ryggen, och som följer dem hvart hän de begifvå sig. Laadet är bergigt, har i sina skogar tusenäriga ekar med en diameter af 8, 12 till 16 fot och floder som sysselsätta mänga tusende guldvaskare och en jordmån ur hvilken äkerbrukaren hemtar rika skördar. Att här gräfva efter guld är ungefär detsamma som att i Sverige gräfva efter lera, i så måtto nemligen, att man ej på förJ hand vet på hvilket djup guldlagret träffas, ej heller hvar det förekommer rikbaltigast. Väl har jorden nära nog öfver allt så mycket guld, att den kan försörja en trägen arbetare; dock hvem har kommit-hit endast för att lifnära sig? Men det egentliga guldlagret ligger vanligast nägra fot under jordytan, och stundom 20, 50 å 80 till och med 150 fot under densamma, och då det ligger i djupet, är man ej säker om att finna det rikhaltigare, än då det träffas i ytan eller helt nära densamma. 1 denna omständighet ligger mycken orsak, hvarföre somliga i hast göra lycka, under det andra efter stora ansträngningar finna öga af hvad de söka. Somliga arbetare hopsamla 1 eller 2 uns guld om dagen; men mängden förtjenar för närvarande föga mer än 1, 2 å 3 dollar, jemte födan, dagligen. Kalifornien är således icke nu hvad det var för nägra är tillbaka, då en arbetare med säkerhet kunde beräkna 1 ä 2 uns guld i arbetsförtjenst dagligen, och kanske en större lycka emellanåt; men ännu i decennier eller ärhundraden torde guldet räcka till, och det är säkert att en trägen arbetare skall nägon gäng finna en god plats. Arbetet är svärt, emedan jorden denna torra årstiden lär härd nästan som tegelsten, och man mäste bära Iden guldblandade jorden i spannar till närmaste vatten, hvarest .man genom vaskning afskiljer och till sig tager guldet; men den regniga tiden, som varar Hflera mänader, är jorden Klibbig, värre än skånsk lera; Iman gär då till bergsluttningarne, hvarest man i rännilar och dylikt efterser hvar nägot glänser mot solen och der tager man för sig att vaska, för att behälla det. lysande ämnået, guldet, som förekommer dels som fin sand och dels som tunna fjäll, samt nägon gäng i klimpar som gryn, ärter, nötter, 0. S. v.; mer att Ifiona större klimpar räknas till säksyntheterna. Ehuru arbetet är svärt, är det likväl ej farligt sedan Iman blifvit van. dervid. Luften är den behagligaste. Jag tror ej att sä behaglig och ren luft finnes i Sverige. JEburu fan här lefver det mest ogenerade lif, som Ikan tänkas, så kan man dock lefva lika tryggt bäde nätter och dagar här som i Sverige, så vida man ej ger sig för djupt inåt skogarna: Den som vill vara I fredlig får lefva i fred. Helsotillståndet är för närvarande godt och här råder mera lugn och ordning, än man af så sammanrafsade hopar hade väntat. Behofverna äro icke stora: en ylleskjorta, ett par benkläder och skor samt en hatt utgör hela beklädnaden. Ex sälunda eqviperad person, med ett solbrändt ansigte, eger i allmänhet mera aktning än den sidenklädda sprätten, som alltid föraktas. Maten kostar knappt en half dollar om dagen då man sjelf lagar den; men på värdshusen kostar den 9 dollar i veckan. Arbetslönen är större här än i hvilket annat land som helst, och mänga hafva genom guldgräfning och vaskning gjort en enorm lycka; likväl kan jag icke räda någon svensk att resa hit, dels emedan en så läng sjösesa är förenad med större svärigheter än man hemma kan ana, och dels emedan jag sett mänga af mina landsmän här gå som större uslingar än de troligtvis varit, om. de förblifvit i sitt hemland. Många komma på illa provianterade fartyg hit kraftlösa och penningelösa, och efter att hafva gjort sig öfverdrifna förhoppningar om Kalifornien, arbota i ffera dagar utan att finna något, söka sig få ex an nan plats, der det går dem tilläfventyrs alldeles sammalunda, finna arbetet för svärt, göra misslyckade försök att få annat försörjningsmedel, bli öfvergifna, känna en djup saknad af sitt fädernesland och en djup änger öfver sin förvillelse, samt sluta med att bli dagdrifvare, sjuklingar eller andra uslingar, saknande all värd, icke finnande någon, som räcker dem en bjelpsam hand, ingen som ens byser ett medlidsamt hjerta för dem eller ät dem uttalar ett tröstens ord. Den som vill begifva sig hit mäste lemna sina gamla vanor hemma, försaka alla beqvämligheter, vara sin egen betjent, sin egen hushällerska, hafva god helsa, outtröttlig arbetsförmåga, och ett mod som ej svigtar för motgängarne eller besvärligheterna, om ock dessa hoptals gä honom till mötes., t — ÅTT KOPPRA PARTYG Synes efter en nyligen gjord upptäckt komma att i framtiden bli öfverflödigt. Enligt bref från Havanna af den 5 Juni har nemnligen en viss Quesada upptäckt en färgblatidning, som eger den sällsynta egenskapen att skydda fartyg mot de förstörelser som, i synnerhet i tropiska: far vatten, äro så vanliga ä alla fartyg hvilka ej äro kopprade. Flera försök äro redan anställda och hafva lyckats öfver all förväntan; bland andra har man i en af de hetaste trakterna af vär jord låtit ett med nämnde färgblandning bestruket fartyg ligga stilla i mer än 2:ne möänaders tid, utan att insekterna gjort ringaste skada. i — AÅntalet af de detta år till början af dsnna månad från Hamburg och Altona befordrade otvandrare skall uppgä inalles till 1222, hvaribland 93 slesvigare och holsteinare. Der 4 dennes expedierades af hr Thiele i Altona en svensk brigg Thekla Josephina, kapt. Nilsson, med 88 passagerare. -—-— FTV OM OO I ve SER TOLK KRITA HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Medelkurs, noterad Stockholms Börs de 23 Juli. ;! London 492 rdr. — Hamburg 498 8 2 rst. — Paris 2? NORLIN LIIETRTITTE TTT LL SVEN NENSKELATEDLIO PATIL BEATA IAEA