att eftersöka fågelbon. Sedan han påträffat ett dylikt, antände han en stryksticka, för att se huru mänga ungar funnos i boet, hvarvid elden fattade uti en spindelväf, som genast nedföll bland och itände höet, hvarefter byggnaden inom få ögonblick stod i ljus låga. Gossen uppgaf, att han omtalat händelsen för sin mor, som dock uppmanat honom att hålla saken tyst. Emellertid är gossen häktad, och både med honom cch modren skulle ransakning vid urtima ting företagas. — De busbyggnader belägna ä hemmanet N:o 16 Venestads omräde, bestående utaf en boningslänga af träd och en uthus-d:o af grästen, till hvilkas borttagande egaren af nämnde hemman landtbrukaren sjödabl begärt handräckning, hafva natten till den 8 d:s kl. mellan 12 och 1 afbrunnit, efter all anledning genom mordbrand, emedan elden först blrfvit synlig i taket af uthuslängan, samt de personer, Jöns Häkansson 77 och dess hustru Truen Hansdotter 73 år gammal, hvilka bebodde stället, icke dagen förut företagit annan eldning, än att hustrun om oftonen uppvärmt käl, men sorgfälligt utsläckt den eld, som dertill begagnats. De olyckliga, åldriga makarne, uppväckta af eldens dån, lyckades, ehuru med plats, att i blotta linnet rädda sig samt att af sin lösegendom berga en kista och ett skåp, hvarvid gubben dock blef illa bränd både i hufvudet och på kroppen, samt äfven hustrun noågt skadad. Vid på illet hällen undersökning har utrönts, att Sjödals dräng Nils Danielsson, utställd a t vakta en rågäker, knappast 2:ne bösshäll från de brinnande husen, icke bogifrit sig till stället eller annars vidtagit någon ärd i anledniog af olyckan; och då han för denna gin liknöjdhet förebräddes i Sjödabls närvaro, skall depne hafva yttrat, att drängen icke borde förebrös, då han gjort sin skyldighet och vaktat rägikern. Aboen Göran Andersson frän Heljestad berättade, att Sjödahl, under samtal med en person vid namn Johan Andersson, som af Sjödahl ville arrendera jorden, hvilken tillhörde de afbrunna byggnaderna, men yttrat betänklighet dervid derföre att byggnadrrna funnos, skall hafva fällt det yttrande: natt, om intet annat hinder vore, kunde de snart komma undan. eller något dylikt.