Aftonbladet – 22 juli 1852, sida 1

läckra bord församlade alla sina grannar, elle från sin balkeng öfverskådade sina sädesfält, a farmer och hjordar, med ett ord frår vilken ståndpunkt han än betraktade den politiska och sociala frågan, tycktes den närvarande sakernas ordning honom vara så vä organiserad att han ieke ville tro att man på fullt allvar sysselsatte sig med att förändra den, Likväl deltog han; mer för modets skul än af försigtighet, i denna första emigration, som i sjelfva verket endast var en af model föreskrifven lustresa: man ville gifva molner tid att skingra sig och försvinna. Men i de stället hopade sig molnen till ett förförlig oväder, långt ifrån att klarna, betäcktes himlen af blodiga skyar, ur hvilka redan blixtra) ljungade och åskknallar dånade. Markiser började ana att det. var oväder på fullt allva: och att detta kunde räcka länge nog. Har återvände skyndsamt till Frankrike, hopsamlade allt hvad han i hast kunde realisera aj :sin stora förmögenhet, och återvände till sin hustru som väntade honom vid Rehnstranden. De bosatte sig i en liten tysk stad och lefde ganska anspråkslöst; den sköna markisinnan, full af stilla undergifvenhet, markisen fall ai hopp och förtröstan på framtiden, ända till den dag då han fick höra att en hop trasiga uslingar icke dragit i betänkande att besegra den goda sakens armder, och att en hans förpaktare, Johan Stamply, tillåtit sig att köpa och besitta som sin lagliga egendom slottet la Seigligre. Så länge de begge slägterns Stamply och la Seiglisre funnits till, hade det alltid varit någon Stamply i tjenst hos herrarna de Ja Seigligre, så att slägten Stamply med skäl kunde berömma sig af att vara lika gammal som ätten ide la BSeigligre. Det var en af dessa gamla tillgifna trotjenarefamiljer, som nu nästan helt och hållet försvunnit. Ifrån simpla skogvaktare hade de stigit til Iförpaktare, och småningom genom flit och arbete samlat någon förmögenhet. Man kunde icke säga huru stor denna var, men den påIstods vara större än man anade och ingen blef förvånad, då efter någon tid man hörde