prydlig och pittoresk att äskäda, när man till staden inkommer genom Fjerdingstullen, men för öfrigt all-deles obegagnad. Skulle än utvägar finnas till byggnadens fullbordande, så fordras, för att den må uppfylla sitt ändamäl, en annan summa till inköp af instrumenter, och de minst oumbärliga lära icke kosta mindre än 15 till 20,000 rdr. Tre observatorier i I stor skala är onekligen en lyx i värt fattiga land och det hade varit nog, enligt hvad vi hört af sakkun;nige män, att vid hvartdera universitetet endast anlägga ett i mindre stil, blott beräknadt för den akati demiska undervisningen, och för öfrigt ätnöja sig med 3 det hufvud-observatorium, som redan finnes i hufvud-Istaden och kanske är i behof af ett och annat nyare 1 dyrt instrument, till hvars inköp af dessa medel kunvi nat beredas tillgäng. b ev Ef Icke varnad af dessa erfarenheter, bar man i Upsala beslutat att bygga sig ännu en ruin; ty att den i byggnad, som nu är i fråga, kommer att förblifva !en ruin, så vida den skall utföras med :för handen varande tillgångar, är vär och mängas fullkomliga Jöfvertygelse. Likväl är det anslag, som rikets sednast I församlade ständer anslagit till nybyggnad af ett ke I miskt laboratorium — ty derom är frägan — ganska frikostigt, nemligen 66,666 rdr 32 sk. bko. Derjemte finnas några andra tillgångar, tillsammans med nyss Inämnda anslag utgörande omkring 75,000 rdr. När Jen slik byggnad för flera är sedan påyrkades framför nya observatoriet, hvilket syntes vara mindre angeläI get, ehuru den motsatta meningen gjorde sig segranI de, var endast fråga om en utvidgning eller tillbyggnad af det nuvarande laboratorium, hvilket, ifall vi ej misstaga oss, beräknades kunna ske för 8000 rd: bko. Nu äter, sedan man i hast blifvit rik, har man beslutat att uppföra ett laboratorium i den mest kolossala stil, som äfven skall innefatta de fysiska samlingarna, med ej mindre än 14 ugnar, auditorier, boställen för 4 (säger fyra) professorer, och deras medbjelpare, och derjemte ett sol-torn — med ett lord större än oss veterligen nägot dylikt i Europa, större, säger man, än det i Giesen, i Göttingen och i Paris. Dess längd har, enligt första förslaget, blifvit bestämå till nägra och nittio alnar, men har sedan, eburu tillgängarne ej ökat sig med en enda skilling, växt till 134, och slutligen till 142, om vi ej alldeles misminna oss. Hela denna koloss skall, enligt det uppgjorda försaget, kunna upptöras för de 75,000 rdr, hvarti!l tillgäng finnes; dock ingå deruti hvarken de 14 ugnarne, ej heller tapetseringen, ej heller uthusen för de fyra hushällen. Hvar och en, som nägot litet försökt hvad det kostar att bygga, torde -medgifva att det är ren omöjligbet att uppföra en byggnad, sädan vi beskrifvit, för 75,000 rdr: enligt hvad ätskilliga byggnadskunnige män sagt oss, räcka dertill hvarken 100 eller 120,0009 rdr bko; ja, vi hafva hört några gissa på 200,000 rdr bko, hvilket icke synes oss öfverdrifvet, då man vet att nya bibliotekshuset, som blott är 128 alnar längt och ganska smalt, kostat vida derutötver. Detta ligger ock på fast grund, men den ifrågavarande byggnaden mäste läggas pö en vattensjuk lera, hvilket fordrar ansenliga kostnader: också hafva vi hört talas om dyra aquedukter från källrarna nedät än. Under närvarande omständigheter synes det oss hafva varit klokast, att först bygga ett mättligt tilltaget laboratorium, med plats för tillbyggnad, i händelse af framtida behof, med boställsrum för den nya chemize-professorn, bredvid det gamla bostället för den professor, hvars befattning nu skall delas och äfven innefattar den stora och dyrbara mineralogiska samlingen, jemte det gamla laboratorium, När nu det sista inrymmes i den nya byggnaden, lärer med nägra 1000 riksd:s tillskott till-ny inredning och andra smärre förändringar, utrymme kunna vinnas till en beqvämare uppställning af mineralerna. Skulle efter detta, mot förmodan, penningar blifva. öfver, synes oss varit det rätta, att sedan tänka på hvad göras kan för den fysiska professionen samt för hans oeh möjligtvis — eller rättare omöjligtvis — de begge andra boställena. För detta nya hus finnes plats, nemligen på andra sidan tomten vid Trädgårdsgatan. Men, beter det, det ärsem stor vetenskaplig förmån för.de fyra nuvarande och blifvande professorerne i kemien, mineralogien, fysiken och den ännu odöpta Linneiska professionen, att bo under samma tak, för att kunna stundligen råkas och samräda. Må vara: — men denna beqvämlighet, som vid hvarje annct universitet torde vara alldeles okänd, synes, i fall den verkligen är af någon vigt, pä. längt när icke motsvara de dermed förenade olägenheterna. Först eldfarligheten: — man tänke på de fjorton ugnarna, de antändbara gazerna, de oerfarna ynglingarna, som dermed skola umgäs, de mänga köken ock eldstäderna, den ofantliga byggnaden och slutligen på de dyrbara, till en stor del oersättliga samlingarna, som der skola inrymmas. Dernäst är ideen att bygga en kasern för professorer ett påfund, som väl är nytt, men alldeles icke trefligt. Sedan man nu mer kom-! mit ifrån bruket att bygga kaserner för invalider, tycks iden om lärda kaserner vunnit favör ä visst! häll. Hade fruarna blifvit rädfrågade, skulle dessa utan tvifvel underrättat sina lärda herrar om, att dål: i stora städer hushäll bo flera trappor upp och mänga i samma hus, sä sker detta icke derför, att det är! beqvämt, utan derför att man måste; — de skullel hafva sagt, att uppbärandet af ved, vatten och andra tunga saker är dyrt och besvärligt och att hvarje husmoder så litet som möjligt med andra önskar delal brygghus, bagaroch tvättstuga m. m. I hufvudstäderna, der hushällningen är annorlunda, bortfallal! en del af dessa olägenheter, men i andra städer äro de af ingen obetydlig vigt. Dertill kommer, att en så lång byggnad kommerl! att framte en enformig, fadulik yta, hvilket icke kan! förekommas utan kolonnader och andra arkitektoniska omvexlingar och prydnader: men sädant kostar, och här saknas mynt. Vi hafva sett ritningarna: vil förutsätta, att den veteoskapliga inrättningen är ändamälsenlig, hvilket vi ej kunna bedömma ; om inred-: ningen af boställstummen vilja vi ingenting säga, ehuru. den synes oss nägot underlig; men visst är, att) byggnaden i yttre utseende kommer att blifva en stor : vanprydnad för staden och ingifra ängbätsfarande: främlingar, genast vid ankomsten, en slät tanke om ll: de Upsaliske lärdes smak i arkitekturen. i Men, en gäng fästande sig vid iden om uppförandet af en professors-kasern, bar max nödgats besluta sig till ett vandaliskt däd, hvarom blotta rykteti hela Upssla väckt det största uppseende. Visserligen skulle ! plats kunna finnas för den länga byggnaden på samma tomt, längs Trädgårdsgatan, men man fruktar attträdgården midt emot kan i en framtid komma att: bebyggas, och detta pästäs vara förbiaderligt för den: fysiska. .professorns rön, oaktadt hans sol-torn. Alltsåjt skall byggnaden läggas vid Agaten, men der räcker! icke rummet till för 134 eller 142 alnar, emedan en ! del af längden intages af det nuvarande chemiska ( i bostället. Att sammanbygga detta med det nya laboratorium, gär ej an, alltså skall detta nedrifvas jemte alla dess uthus. Nu är hufvudbyggnaden af! sten och i fullgodt ständ och med sina utbus, som ock äro i bästa skick, värd minst 13 till 14,000 rårs bko. Materialierne äro i kostnadsförslaget värderadelv till 5000 rdr; men enligt hvad vi hört af en bygg-! tadskunnig man, kommer, sedan kostnaden för ned-l1 brytningen och murbrukets afknackande af stenarnel; afgätt, rätta värdet att knäppt uppgå till 1000. Vis-l: serligen: brukar man i Paris och London nedbryta hus : och: husrader, för att anlägga nya gator eller palat-l ser; men att i ett fattigt land, utan tvingande behof. EDEN METEORER det är redan alltför mycket att ni bortfört henne. Men skickligt valde ni er anfallspunkt, då ni riktade slaget mot mitt hjerta; jag skall också icke begagna något omsvep,