flytande på skolans ställning i öfrigt och-måhända blifva ett-ej. ovigtigt vehikel för dess framtida höjning till fullständigt elementarläroverk, hvilken fräga Aamder de sistförflatne ären vunwit allt mer vigt och betydenhet och i alla :afseenden förtjenar :tt af orens invänare med allvar bebjertas och beifras. — I Skånska Correspondenten läses följande, som ej torde sakna sin tillämpning på andra håll: Det höga brödpriset. Då frän alla delar af landet hugnande . underrättelser ingå om innevarande års gröda, och densamma äfven här i Skåne är så lofvande, att den på mänga är icke varit sädan, och fastän priset på spanmäl nu så betydligt fallit, att en tunna räg säljes för 3 å 4 rdr billigare än i vintras, när den kostade 20 rår, är det anmärkningsvärdt, att brödförsäljarena i vär goda stad likväl ej göra sig samvete af att taga 1 rdr 12 sk. rgs för ett lispund bröd af den .gröfsta beskaffenhet. Också förspörjes en allmän klagan i hela staden öfver denna obillighet, hvilken kännes så mycket mer tryckande, som den fattige, hvilken under den dyra vintern nödgats sätta sig i skuld eller underkrzsta sig så mänga um bäranden, för att lifnära sig och de sina, nu blir gäckad i sina goda förhoppningar att under sommarens bättre tider, kunna nägorlunda upphjelpa sina knappa omständigheter. Vi hafva hört sägas, att för nägra dagarssedan på torget funnits bröd frän Malmö, hvilket sälts för 40 sk. rgs pr lisp., men att vederbörande (här eller i Malmö; veta vi ej) enligt ryktet förhindrat allt vidare: hitförande af -brödfrån nyssnämnde stad. Emellertid tilläta vi oss göra den frägan, att när man kan föra bröd från Malmö och hit och sälja det:till det pris vi nyss nämnt med mättlig vinst, hvilken vinst anse då brödhandlarena på Iaunds torg för måttlig? nn — Ofta har i sednare tider framhållits nödvändigheten för hela vår andliga utveckling af ett verkligt nationaluniversitet, i stället för ett par embetsmannahögskolor, som hvarken kunna utgöra verkliga föreningslänkar mellan oss och den europeiska kulturen eller med vårt nationella lif stå i något närmare samband. Man vet å andra sidan, med hvilken ifver hvarje tanke om ett nationaluniversitet i hufvudstaden motarbetats från deras sida som äro rädda för en lifligare vexelverkan mellan universitetet och det praktiska lifvet och huru man gladt sig öfver hvarje nytt hinder, som deremot kunnat uppresas. Sedan mer än 30 år tillbaka har det utgjort en stående taktik att söka genom uppförande af en mängd storståtliga byggnader fästa universitetet vid Upsala. Denna biafsigt har framträdt allt för klar och tydlig. Ett varmt och rent vetengkapligt intresse skulle nöjt sig med att i första hand tillse att de institutioner, som redan förefinnas, hade blifvit fullständiga och fördiga; det skulle t. ex. i första rummet anskaffat goda astronomiska instrumenter, om dessa också måst begagnas i ett simpelt skjul, i stället för att uppresa ett ståtligt palats, som får stå obegagnadt i brist på instrumenter. Man äflas med en nästan fanatisk ifver att bygga, man vill framför allt se vetenskaperna representerade genom stora hvitmenade murar, som stå der såsom verkliga grafvårdar öfver den -afsomnade vetenskapliga andan. Åfven vid sednaste riksdag lyckades det att, på samma gång en behöflig utvidgning af den fysisktkemiska undervisningen genom ökad lärarepersonal bereddes, genomdrifva beviljandet af ett anslag till en ny, stor och -ståtlig laboratoriibyggnad till den stora mängd af lokaler, akademien redan eger att disponera öfver och som till en del icke användas, och hvilken skulle blifva långt större och kostsammare än erforderligt vore för ett nytt laboratorium, äfven om behofvet vore fullt könstaterädt. En insändare i Svenska Tidningen lemnar följande interessanta underrättelser om huru man håller på att använda detta anslag samt om flera il såmmanhang härmed stående förhållanden ,j hvilka vi meddela såsom förtjenta af allmän-! hetens uppmärksamhet, hvarvid vi dock re: servera oss emot uttrycket om bibliothekshu-l sets ändamålsenlighet med dess kolossalal praktuppgång m. m.: Äkta svenskt är att lefva öfver sina tillgängar, att,l sedan man kommit i besittning af ett kapital, släj oerhördt stort -på, att företaga ting, som man ej mäki. tar utföra; ochatt-uppgöra byggnadsplaner somm kosta mångdubbelt utöfver kostnadsförslaget. I sistnämnda trenhe häpseenden: visar sig Upsalal! som en äkta svensk stad. Till prof derå vilja vi nel: anföra tvenne offentliga byggnader. När det nya-bibliotekshusets uppförande beslöts egde akademien enl! fond af raellan 90 och 100,000 rdr och med denno : förmente man sig, enligt anställd kostnadsberäkning, kunna fullt ut bestrida byggnaden. Men denna summe : befanns snart nog otillräcklig; derefter skänkte H. M. konung Carl Johan samt nuvarande Konungen 30,000:: rdr bko; ytterligare. beviljade rikets ständer ett bygg-: nadslön, hvilket ännu icke är amorteradt; till ett be-! lopp af 50,000 rdr bko. Allt detta räckte ändock ej fullt till, utan har akademien, dels af egna bespa-l ringar, dels ur biblioteks-anslaget, är efter annat mäst: tillsläppa summor, hvilkas belopp vi likväl ej känna, l: 4 till inredning: och ätskiliga andra utgifter. Detta oaktadt stär hela den öfversta våningen, ämnad tl sollennitetssal, ännu utan golf och inredning. Dermed är visst ingen skada skedd, ty att förlägga en: solennitetssal i tredje väningen synes oss en orimlig-( het, och i alla fall kommer väl detta utrymme att i en snar framtid, sedan universitets bibliotek på sednare tiden fått mottaga skänker af flera ansenliga, enskilda biblioteker och fätt sitt anslag ytterligare! ökadt, behöfvas till böckers emotiagande. I öfrigt) är denna byggnad byggd med mycken soliditet ochi ändamälsenlighet, hvarföre vi endast framställt den 4 säsom ett exempel på en betydlig ekonomisk miss-! räkning. IE Värt andra exempel är det nya observatorium. Till: uppförande af ett sådant beviljades vid en af våraii föregöende riksdagar 24,000 rär, af hvilka blott 20,000 till detta behof beräknades ätgå, men öfver. :! skottet bestämdes till grundfond för tillbyggnaden af ett nytt laboratorium. Sedan dess har detta anslag j ej allenast åtgätt, utan akademien bar ock af egna : medel mäst tillskjuta mellan 11 och 12,000 rdr, ochc ytterligare fätt utbetala eller skuldsätta sig för 80001 rår till ett plät-tak, som kan kringvridas eller åtmint stone har den bestämmelsen. Efter allt detta äåter-1 stär inredningen, hvars kostnad vi hört uppgifvas tillv 10 å 12,000 rdr. Dertill, saknar akademien både ut: vägar och lust, och att äter vända sig till ständerna: lärer man finna betänkligt. Alltsä bar detta hus ic en mängd är stått som en ruin, visserligen ganska s STEREO SIREN fn bådar dig någon förfärlig nyhet?. — Jag förstår dig ickes, svarade Pierre med tilltagande !l oro, du skulle ju tala om min dotter; om du 1 verkligen gett henne. så gvara! Hvar är hon ?a!