Aftonbladet – 8 juli 1852, sida 3

liksom jag maskerade, väl beväpnade och beredde att dö. En gång inkomne, skola de på skijda vägar framsmyga till detta torn, och uppstiga hit., — I mitt rum?. — Ja, och här gömde qvarstanna till balens slut. Sedermera, mot morgonen begagna vi oss af den oreda, som följer på festen, samt af bevakningens sömn; .. — Nåväl?, — Och fördela oss i trenne partier, hvaraf två skynda att afväpna de spridda posterna och de insomnade bågskyttarna, under det den tredje bemäktigar sig skattmästarens person.. — Och ni har påräkvnat mitt biträde vid ett sådant förräderi, messire?, utropade Albert. Etienne betraktade honom med förvåning. Är du då icke längre en af de våra?v frågade han. Var icke då densom öppnade vårt fängelse och underlättade vår flykt?. — ,Utan tvifvel, emedan jag då önskade återgälda det goda jag af er åtnjutit, emedan det var min pligt att, äfven med fara för mtt eget lif, rädda ert; men i denna stund är det messire Landais, som hotas af faran, och hvad jag gjort för er, är jag beredd att. göra för honom. — Du? utbrast Etienne med ett slags harmsen förundrat. Men; skakande på hufvudet, återtog ban derpå betänksamt: Åh, jag förstår; du bar låtit bedraga dig af något yttre tecken till välvilja; du vet dessutom icke allt. Omsorgen för din säkerhet har hittills lagt ett band på min tunga, men jag hehöfde blott yttra ett ord för att komma dig att dela mitt hat., — Hvadmenar. ni?, Etienne riktade med korslagda armar en forskande blick på den unge mannen. Finner du icke inom dig,, frågade ban, en viss känsla, som uppreser sig mot blotta åsynen af. skattmästaren? — Ingen., — Så hör! återtog. gubben långsamt. För lång tid sedan . .-under en natt, sådan som den