Aftonbladet – 6 juli 1852, sida 3

dit den unga kärleken så gerna tager. sin tillfykts-deras-dröm började att söka en motsvarighet i,verklighetenyrderas, längtan. att förde ög Den. unga ficken, i början uppskrämd,-återhemtade big snartisDiäckon märkte, att henfies fader fortrarbnde takttög fygtnad,.. upphörde bon att räkna på denna upptäckt, som: i hennes: Albertoskulle -framställa ättlingen af någon ädel farfiljs men började deremot att ar ministerns anseende hoppas. allt för hans upphöjelse. -Hon uppgjorde förr honom; i sin inbillning; en lycka kkalysande, gom den, Hyvärpa Pierres egen givit ett så förvånande .exempely och;homrsökietilloch med -öfvertyga-sig, att skattmästaren icke utan en bestämd plan kallatsHonora till hofvet och fäst honom vid.sin person... 5: Albert -delade-efterhandy-å; stin sida, alla den unga flickans intryck. Hans själ likgaderch af dessa klara sjöar, som af himien mottaga sitt ljus och sin skugga, och Mariesögon voro för honom himlen. Väl saknade hanicke egen kraft, men hittills hade han aldrig behöft anlita den; han hade aldrig försökt eg. sjelf. Lik ett lejon, somsuppvext vid ett-barns sida och ännu aldrig känt någon ritning i sina ramar, hade han städse funnit sin lycka i undergifvenhetede : ensislig sn AT allt detta hade emeletå bakar if icke upptäckt något. Uteslutande uppfesen.af det krig, som ban förde med adelv, hann han icke följa utvecklingen af: det inre lif sony i kärleken uppgått för Albert och Märie. Endast tillfäligtvis besökte Han sin dottrj och då-endast för att-på henne slösa några ömbetsbetygelser, söm alltid. aforötos at någon kallelse eller något budskap, Men osktadt omständigheterna hittills bevarat de begge älskandes hemlighet, var. dock lätt ait förutse, det oförsigtigheten elr slumpen förreller sednare skulle förråda den. (Forts.)