Koössuths, tal i Faneuil Hall uti Boston. , Det största meeting, på hvilket Kossuth uppträdt i Amerika och det vidlyftigaste tal han i denna verldsdel hållit, var det som hölls i Faneuil Hall i Boston i sistlidne Maj månad. Detta tal som varade öfver tvenne timmar fängslade oafbrutet åhörarnes uppmärksamhet och framkallade det mest entusiastiska bifall, Då det hufvudsakligen rörer de allmänna politiska förhållandena i Europa och i flera afseenden är ganska märkligt, anse vi oss böra meddela: det i sin helhet, endast med några smärre forkortningar. Gentlemen! Nägra ädla vänner, vid hvilka mitt bjerta är fästadt genom den outsägligaste tacksamhet för deras: välvilja, hjelp och beskydd — män, som äfven äro bedrade med sina medborgares aktning och förtroende, hafva uppmanat mig att före min afresa från Boston och Massachusetts, lemna en slags teckning af Europas nuvarande tillstånd och vära dagars karakter. Ehuru utmattad jag är genom dagliga öfveransträngningar och ehuru jag saknat erforderlig tid för att bereda mig sä, som en så utmärkt församling kan ba rätt att fordra, tvekade jag dock icke att tacksamt hörsamma Kallelsen, då mycket mera som jag, midt under de ädlaste bevis på deltagande, icke kunde undgä att märka tvifvel om sannolikheten deraf att en ny strid för friheten vore nära förestående i Europa, samt misströstan i afseende på utgängen af eh sädan strid. Deraf den föreställningen, att det icke gifves något fält för vär verksamhet, att det icke är nögot behof hvarken af materiella medel eller politisk bjelp från Amerika, och derföre ehuru ett allmänt intresse för vär framgång och ett brinnande begär att understödja vära bemödanden äro herrskande här, sparar man ännu den aktiva bjelpen till det ögonblick, då man uppenbarligen ser striden änyo uppflamma och revolutionsfanan utvecklas i det öst liga Europa. Det är knappt nägot som är mera skadligt för den sak, för hvilken jag talar, det är i sanning ingentiog somrär mera: pinsamt föromig sjelf. Jag: ser det lika klart som jag ser Eder, att tärningen icke är på väg att kastas, utan redan är kastad. Jag ser striden