Aftonbladet – 5 juli 1852, sida 2

Landtbruk. Den Arabiska Hästen. Man frågar måhända: Hvad har den arabiska hästen att göra med landtbruket? Han är ju blott stridshäst eller springare och duger ej för plogen., — Men om äfven detta sednare medgifves, så måste man ej förbise att alla länder som med framgång förädlat sin hästafvel bafva gjort det genom större eller mindre inblandning af arabiskt blod. Vår egen hästafvel, jag menar dena som vi träffa i större delen af det medlersta och sydliga Sverige, bär så tydliga tecken af orientaliskt ursprung, att detta ej kan förnekas. Mer än hälften af de hästar, med hvilka Sveriges jord brukas och landtmannens produkter transporteras, hafva arabiskt blod i sina ådror, fastän väl ingen lärer påstå att de äro af oblandadt blod; och då dessutom våra stuterier, genom hvilkas inverkan vi kunna hoppas att få se äfven våra landtbrukshästar förädlade, bestå af ursprungligen arabiskt blod, så tro vi för vår del att en uppsats rörande denna race, sådan den för närvarande finnes, icke kan vara utan intresse för Sveriges landtmän. Vi ega i detta fall ett märkvärdigt dokument, som bättre än vi skulle kunna förmå redogör för detta ämne. Det är ett bref från Abd-el-Kader till general Daumas och -finnes i stt af dem sistnämnde utgifvet intressant arbete: Les Cheveaux de Sahara. Brefvet följer när i öfversättning: