Aftonbladet – 3 juli 1852, sida 2

Han vinkade till sig Guibd och förde honom afsides. Återvänd till slottet, sade han lifligt) församla bågskyttarne utan allt buller och afdela dem på tvenne divisioner. Den ena, under kapten Olartieres befäl, besätter ängarne på ömse sidor om vägen, lemnar fri passage åt hvem som kommer, men arresterar en hvar som söker bege sig härifrån. Den andra, anförd af dig, tager alla båtar som finnas i hamnen, ankommer hit flodvägen samt posterar sig nedanför trätrappan.. Du underrättar mig om din ankomst medelst slag på denna dörr. — Öfverenskommet, messire b — Betänk framförallt att du knappt har en timmas tid på dig. — Det är nog, svarade Jacques, I det han gick emot den lilla dörren. Han vinkade åt bågskyttarne och de före svunno med honom, Lemnad ensara med krögaren var Landais petänkt på alt försäkra sig mot hvarje öfverraskning. Några af de sammansvurne kunde möjligen anlända före den utsatta tiden. Han og alltså nycklarne ur Ivons händer, förvissade sig att hufvudingången var fast tillbomnad, och undersökte till alla, delar rummens oeskaffenhet, Han hade nyss slutat denna undersökning lå ett buller af vapen och steg utanföre lät röra sig, . Bågskyttarne kunde ej ännu hunnit fram. dfverraskad och orolig lyssnade: han uppnärksamt, Ljudet blef allt tydligare och försunnade ankomsten af en trupp, com mar;cherade med ansträngd hastighet. Den. stadade framför källaren Saint-Eflam, hvarefter lag hördes på porten och rep att den borde ippnas. Adelsmännen äro här,, yttrade Landais, fom varsamt framsmugit till den glugg utan ucka, som gaf dager ät trappan. — Redan!