Aftonbladet – 2 juli 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 2 Jäl. ; 4 Under de: treitioåtta : år, . söm -Svetige och bv Norge. varit förenade, ha riksaktensföresikrifjter Om-en gemensam xyepering för dessärken icke egt tillämpning. Något-sädant förbåli lande, att en dylik tillämpning börde ske, Ihar icke heller förut inträffat, utom då konung Carl, Johan varsaf.sin sista sjukdom . hindrad ) att;vårda regeringsörendena. -Att insättandet -Jaf.en dylik gemensam regering dåj ehuru riks-akten sådant föreskref, ej egde rum; kan:hufvas åtskilliga förklarinsgrunder, ;hvaribland äfven: Iden att. ett hastigt slut på :sjukdomen kunde .Jnär som -helst :tillintetgöra : alla anordningarne för sen .så beskaffad interimsstyrelse, i fall! de blifvit .satta-i-verket. Dessutom -var i-båda -Irikena den kritiska granskningen i. detta fall. -Istum i afseende på de beslut som utfärdades: från Carl Johans dödsbädd. Man: gick em ny Itid.till mötes och hvad den närvarande vidkom underkastade nan sig med stilla -vördnad hyad som åtgjordes.. Då, konung. Oscar år 18481 på ett: par degar reste öfver från Skåne till. Danmark, lut la det maturligtvis: ej ifrågakomma att vidtaga några. sådana större arrangementer i afseende på styrelsen, :som äro föreskrifna för den-hän-delse att konungen reser utrikes, På det att: beslut under dessa dagar icke.-måtte fattas af. någon. regering, :som skinde-arises inkomipe-tent att besluta, iakttogs dock, enligt hwad vi tvilja erinra oss, att den tillförordnäde-regåtin-Igen i Stockholm under samma -dagar suspen-derade; sin verksamhet, så att ländet deimna: korta tid egentligen war utan regeripg..! I följd af-H. M. Konungens tillärafadesutrikes: resa har emedlertid nu ett fall inträffat, då det måste afgöras huruvida riksaktens stadganden om interimsstyrelse för de förenade rikena ega giltighet eller icke, ch med det-. samma afgöres äfven huruvida samma : traletat för öfrigt är ett gällande -eller ett kreflöst: dokument. Frågan härom är onekligen den vigtigasto-som uppstått efter unionen, Vid stiftandet af 1509 års regeringsform var man synnerligast omtänksam att införa stadganden: emot sådana olägenheter som under den föregående tiden hade blifvit kännbara. Till dessa hörde då de svårigheter, som uppstått. af Gustaf IV. Adolfs utrikes resör, då. han: på utrikes botten förde regeringstörifnarnefullt lika bakvändt söm här hemma; men thed mera, omgångar: för de handlande personerna samt med stor tidsutdrägt ock koltvad. Man skyndade. sig derföre ätt inkätta i den nya regeringsformen, att så länge konungen ärut-. rikes, får han ö befatta sig med riketsSty. relse eller utöfva den konungsliga inäkten. Den tillfaller då statsrådet. ; Då föreningen med Norge sedermera tppgjordes, stådgades uti riksakten om cn gemensam ivterirässtyrelse för de båda rikena, vid de tillfällen då regeringen enligt Sveriges regeringsform skulle tillfalla statsrådet; och :enahanda stadganden hade förut vlifvit in. tagna i Norges Grandlev) : Det är en sådan gemensam interinisstyretse som nu skulle inträda under det H: MI Koningen vistas utrikes, och vi känna icke några tvingande omständigheter; Som här kunna moetverka eller förhindra utförandet af. träktaten, som bestämmer de förenade riketiag ömsesidiga rättigheter; men ändock skola å Svenska sidan. stora: betänkligheter ha uppstått för utförandet f nämnde föreskrifter: Enkiot hvad vi kört berättas; medger man välj att de äro bindande för Norge, emedan de äro iöförår i :dess Grundlov, och emedan fiksakten Uttrfekligen förklarat; att de ega och behålla sarsma: kraft som Norges grundlag; men då de icke: influtit i vår regeringsform ock icke heller förklarats ega samma kraft af grutidlag i anseende tillSverige, förmenar manaif de ej gälla för Sverige. Riksakten skulle 28ledes icke hafva samma -förbindande verkan för Sverige som för Norge, ehuru denna traktet,. a