Aftonbladet – 1 juli 1852, sida 3

MLIUINGNGH HALlVvG UVIS HTNRVil 1OVv adm BJUUldB, samt dels genom tryckfrihetstörordningen förlorat all verkan, utan att derom särskilda kungörelser blifvit utfärdade, hvarpå exempelvis kan åberopas dels slutmomentet i 11 10 kap. rättegängsbalken, som genom 16 S regeringsformen förlorat all kraft och verkan, samt dels sista delen af I mom. 5 60 kap. missgerningsbalken, som upphört genom 11 mom. 3 tryckfrihetsordningen, och dels att tryckfribhetslagen bestämmer för tryckfrihetsmäl en py processordning, som af alla domstolar tillämpas oafsedt rättegångsbalkens äldre stadganden icke blifvit genom nägon särskild kungörelse upphäfne. Skulle den ofantliga mängd författningar, som utan formligt upphäfvande förlorat sin kraft genom nyare stadgar, få efter dagens vexlande äsigter, ömsom tilllämpas eller äåsidosättas, blefve snart oredan i samhället gränslös. Sjelfva nödvändigheten bjuder alltså, vid lagars inbördes kollision, följa den gamla regeln att gifva företrädet ät den yngsta. Ehuru det icke bestämdt kan inverka på utgången af förevarande mäl, torde det ock icke ligga utom ämnet att anföra, huru auktoriteterna i andra länder betett sig i fall dylika med det hvarom fräga nu är. I Portugal tilldrog sig för omkring 10 är sedan, att en engelsman, doktor Kalley; hade företagit sig att offentligen predika protestantismen ibland den helt och hället katolska befolkningen, och följden blef att tvänne i Portugal födde katoliker -öfvergingo till methodismen. Detta framkallade ett konsistorii ätal bäde mot doktorn och de tvänne aftällingarne; men det afvisades dock af generalprokuratorn med följande ord: Rörande det som lägges den anklagade doktorn till last, upptäcker jag intet, som kan hänföras till hädelse eller kätteri. Kätteri existerar blott så vida det är begånget af katholska kyrkans medlemmar, men icke hos dem hvilka, såsom den anklagade, till höra en annan bekännelse. Ej eller finner jag nägot, som kan föranleda beskyllningen, att hafva uppmanat till affall, alldenstund, i kraft af artikeln 143 i der konstitutionella grundlagen, affall icke vidare är nägot brott ibland oss. En vidsträckt religionsfrihet är garanterad ät Portugals medborgare i följande grundlagsord: Ingen skall af religiösa motiver anklagas. Den uteslutande termen ingen tilläter icke mnägot undantag af personer, medan det vidsträckta uttryc ket af religiösa motiver inbegriper tydeligen allt, som afser hvar och ens religiösa tro. Följakteligen när de tvänne individerne affallit ifrån katolska trosbekännelsen gå hafva de, äfven om de tagit skada till sin själ, likväl icke begått något civilt brott, för hvilket de kunna straffas. De skäl som här ofvan blifvit anförda torde vara tillfyllest för att i underdänighet väga hoppas upphäfvande af det öfverklagade domslutet, hvilket på sidan af lag afskurit pröfningen af den framförallt vigtiga frågan, huruvida besvuren grundlag skall inom Sveriges lagbundna samhälle gälla till efterrättelse eller icke, samt huruvida Sverige, i stället att vara ett fritt samhälle, der helgden och efterlefnaden af gifven lag utgör såväl konungahusets som hvarje medborgares dyrbaraste rättighet och säkraste skydd, så väl i fredliga tider som under de stormar, hvilka i den töckenbeslöjade framtiden kunna hota ett älskadt fosterland, skall förvandlas till det mest barbariska och laglösa land i hela den civiliserade verlden. Fulit förvissade derom, att de herrar och män, som fått sig det ansvarsfulla kallet uppdraget, att i Konungens namn oäterkalleligen döma, skola i denna grannlaga och vigtiga fräga meddela ett sädant beslut, att de derföre kunna ansvara för Gud, samtid och efterverld, få vi i djupaste underdånighet anhälla, att derest vederbörandes förklaringar blifva af Edersl Kongl. Maj:t i näder infordrade, få med underdäniga påminnelser i saken inkomma, framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit Stormäktigste, Allernädigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts : underdänigste och tropligtigste tjenare C. Bogen. A. Bernhard. Genom Thure Cederström enligt fullmakter. Att en med ofsvanstående lika lydande skrift blifvit denna dag till Kongl. Maj:ts justitie-revisions-expedition ingifven, betygar Stockholm den 26 Juni 1852. Ex officio G. Cederschiöld. — Stormäktigste allernådigste Konung! sÖfver Eders Kongl. Maj:ts och riket: Svea hofrätts ) den 28 sistl. Maj afkunnade, härhos i underdånighet bifogade utslag angående pastoren vid härvaraude: katolska församlingen A. Bernhard och föreständerskan för nämnde församlings skola Maria Carolina v. Bogen, af mig angifna, att hafva hulpit och rädt. ätskilliga personer här i Stockholm till affall frän den rena evangeliska läran, får jag härmed lika underdånigt öfverklaga. ,Jag har nemligen inför Svea kofrätt icke en utan mångfaldiga gänger yrkat det kongl. hofrätten jemlikt föreskriften i rättegängsbalkens 16 kap. 6 4 äfvensom andra gällande lagens rum icke skulle företaga detta mäl till afgörande förr än behörig utredning deri skett i de delar deraf, som bero af Stockholms stads konsistorii utredning; och sädant harjemväl, efter min uppfattning af saken, blifvit mig af bemälde hofrätt lofvad; men huru det hällits är nu synligt. nEfter de priminela förhör och varningar som hvarje pastor inom sin församling här i staden varit pligtig att hälla och gifva her saken nu ändteligen skridit så längt att slutförhör och slutvarning af samtlige till katolisismen affalln erhällits, tisdagarne den 11 och 18 sistl. Maj, inför Stockholms stads högvördige domkapitel, hvaröfver likväl, som bilagde embetsbetyg af konsistoriinotarien styrker, att protokollet icke hunnit justeras. Med -anlednicrg af det ena, säväl som det andra anhäller underdänigst jag om en månads rädrum för! anskaffande af detta protokoll, hvarefter jag vill besvären efter befogenhet vidare fullfölja, yrkandes jag nu till en början att målet, som icke, efter mitt förmenande, blifvit laglikmätigt beredt, mätte i hela dess vidd till Svea hofrätt återrimitteras, för att i alla less delar redas och laglikmätigt behandlas; skulle letta icke kunna i näder beviljas så förbehöller jag nig inför Eders Maj:t öppen talan och rätt till inemnande af alla de akter som kunna sprida Jjus öf. rer saken, äfvensom muntligt förhör inför nedre rerisjonen sä väl med dem som affallit. från vär rena ;vangeliska lära, som de samma dertill förlgät. Med djupaste. vördnad, nit och trohet Stermåktigste allernädigste Konung Eders Kongl. Maj:ts tropligtigste undersäte Bror Arvid Baijur, f. d. Fshnjunkare. Stockholm den 28 Juni 1852. Adress: Norrtullsgatan, Gäsgränd n:o 2, Att en med ofvanstäende lika lydande skrift blifvit lenna dag till Kongl. Maj:ts justitierevisions expediion ingifven; betygar. Stockholm d. 28 Juni 1852. Ex oföcio G. Cederschiöld. RÅTTEGANGS: och POLISSAKER. Rådhusrättens afdelning för tullmål. ) Tullbetjeningen hade på ängfartyget Gauthiod!å kommande från Lubeck den 27 Juni, i besättningense ä kallade skans anhällits ett stycke kattun som varit!b nsytt uti en kudde. Eldaren Frans Petter Rydströmlk nmälde sig genast säsom egare till tygstycket, menld lä tullbetjeningen fann Rydström temligen korpua entare än vid föregående resor varit brukligt, så an(2 tälldes k.oppsvisitation å honom, då 9 par ullstrumip or och ett sidenvästtyg anfräffades. Då målet igär!F örekom pästod R. att alltsammans varit ämnadt till!t ans eget behof, men enligt I och 2 lurendrejerif. örordningen dömdes de till 27 rår 13 sk. bko vär! J lerade varorne förbrutne och R. aft dessutom böta ti