Aftonbladet – 28 juni 1852, sida 3

1:0 AU AV klärtyg OM 2003 laster VO: GCrP I TIRGE qvarliggande sedan är 1850. 2:o0 Att 103 svenska fartyg om 11,030 lästers drägtighet under loppet af är 1851 anländt till London; med last från Sverige, uppgående i värde till 98,030 Sterling. s 3:0 Att 282 svenska fartyg om 18,590 läster under samma tid anländt från Sverige till storbritanniska uthamnar med varof till eit sammanräknadt värde af 261,700 Sterling. 4:0 Att 167 svenska fartyg om 18,654 läster ankommit med och utan last från utrikes orter. 5:o Att 27 svenska fartyg om 2210 läster under är 1851 efgätt från London till svenska hamnar med varor till värde af 83,341 Sterling. 6:0 Att 244 svenska fartyg om 14,109 läster af-; seglat fränstorbritanniska hamnar till Sverige med varugods till ett värdebelopp om 53,897 Sterling. 7:0 Att 179 fartyg om 21,774 läster afgätt med och utan last från storbritanniska till utrikes hamnar. 8:o Att 12 fartyg om 1663 läster qvarlägo härstädes vid ärets slut; samt 8:0 Att 7 svenska fartyg om 720 lästers drägtigbet; under ärets lopp dels förolyckats, dels försälts inom 4 konsulatsdistriktet. K Af norska fartyg hafva under året 131 om 20,0911 bs 3 q l SoK tär bi lästers drägtighet anländt tillLondon frän svenska hamnar med laster till värde af 149,840 Sterling, hvarjemte 230 andra norska fartyg ankommit från Sverige till storbritanniska uthamnar med varor till värde af 205,225 Sterling. Från Norge anlände deremot till London 299 norska fartyg om 39,945 läster och till andra storbritanniska hamnar 827 dylika om 48,285 läster, medan 393 norska fartyg om 39,651 läster ankommo med och utan last från utrikes orter. Till Norge ätervände häraf 344 fartyg om 18,913 1läster och till utrikes orter afgingo 334 om 36,293!, lästers drägtighet. Tr am Året 1851 kommer länge att betecknas säsom en anmärkningsvärd tidpunkt i Storbritanniens kommer-7 ciella annaler. I Den stora verldsexpositionen, som räckte från den 1 Mej till den 10 Oktober och dervid ett antal aflj icke mindre än 17,000 exponenter frän alla verldens!) delar uppträdde till täflan med hvarandra i det hedrande offentliga framvisandet af deras ömsesidiga konstoch industrialster, kan ej fela att yttra en väl-l; görande inverkan, icke blott pä detta lands kommer-( ciella intressen i allmänhet, utan äfven särskildt ge-l. nom att bringa nationerna i närmare samband medl; hvarandra, förmedelst ett underlättadt utbyte at del) produkter, vare sig i afseende å klimat, jordmån el-l) ler annan näringsflit, som äro egendomliga för hyar öch en af dem och hvarigenom det bl:r sannolikt att äfven andra länderkomma att skörda fördel af expositionen. Antalet af besökande i denna utomor-; liga byggnad öfversteg vida hvarje beräkhing soml) kunnat på förhand uppställas af de pörsöner, hos; hvilka tankan uppstätt om föranstaltandet af ett dylikt offentligt skådespel, och det visar sig häraf att den popularitet som detsamma förvärfvade sig var i sig sjelf en företeelse, som icke är den minst anmärkningsvärda. På en enda dag, kort före expositionens slut, var antalet af besökande 109,915 ech totalsumman under hela perioden från dess öppnande; till dess slut utgjorde 6,201,856. Försök hafva blif-, vit gjorda att beräkna antalet af de utländningar som besökte London under den tid verldsexpositiosen va rade, men det sätt hvarpå registrationen sker af fremlingar som ankomma till Storbritannien gör det svärt! att komma till någon säker slutsats. Det uppgifves emellertid att 70,000 utländningar verkligen registrerades, och man bör derföre kunna antaga nämnde siffertal säsom en tillräcklig approximation till sanna förhållandet. Om, för att vidare bygga på denna förutsättning, det antages att hvar och en af dessa 70,000 fremlingar i medeltal besökte expositionen fem gånger, så blir summan häraf 350,000, och det vill deraf synas buru ringa propörtionen varit af utländska besökande jemförd med totalsumman af de menniskomassor som ditströmmade. Den brittiska publiken hade derföre, som den väl förtjente, största njutningen af företaget och det är troligt att den äfven kommer att slutligen deraf hemta största fördelen. En annan tilldragelse under är 1851 förtjenar att anföras. På regeringens befallning föreslogs npemligen en census af hela det förenade konungarikets befolkning, hvars resultater, jemförda med är 1801 för Stora. Britannien och med året 1841 för Irland voro som följer: Befolkningen i Stora Britannien med dertill hörande öar, inbegripet landtoch sjömakten : 1 Mankön: Qvinkön: Summa: År 1801: 5,025,035. 5,542,856. 10,567,891. I 1851: 10,360,325. 10,743,747. 21,104,072. : Londons och dess förstäders befolkning särskildt: År 1801: 958,863 personer af båda könen. 1852: 2,361,640 , Befolkningen i Irland: År 1841: 8,175,124 menniskor. ; 1851: 6,515,794 ? t s rn An FA RF Under det att säledes Storbritanniens folkmängd på det sistförflutna halfva ärhundradet ökats med 10,536,181 personer af bäda könen eller dubbelt, och hufvudstaden särskildt under samma tid vunnit! den ofantliga tillvexten af 1,402,777 invånare, harl( deremot Irland på den korta tiderymden af tio är; förlorat i befolkning icke mindre än 1,659,380 per( soner. Att orsaken härtill hufvudsakligast ligger i det I oerhörda antal utvandrare, som på de sednare ären lemnat Irlands stränder, är en känd sak och om man l; jemför ofvan antydda förminskning af Irlands befolk; ning med hela antalet af utvandrare från det förenade konungariket, som under samma period, eller från 1841 till 1851 utgjorde 1,692,063 personer, så visar det sig ungefärligen hvilken proportion af det sednare som belöper sig på Irland. Totalsumman af utvandrare frän Stora Britannien och Irland på 26 är eller från 1825 till 1851 stiger i rendt. tal till 2,623,000, hvilka fördelat sig på följande sätt: Till Brittiska Nordamerika . . -852,000. Norra Amerikas Förenta Stater 1,504,000. Australien . . . 222,000. Andra ställen . . s , s 45,000. Summa personer 2,623,000. — Verknivgarne af den friare handelspolitik som, med upphbäfvandet af skyddstullen på spanmäl, för kort tid sedan gjorde sig gällande inom Stora Britannien,s fortfara ännn att visa sig i.välgörande resultater, sy! nerligast i en ökad konsumtion af helsosam föda inPD om samhällets lögsta klasser och en deraf härflytandela minskning i brott mot lagarne säväl som i fatiigvär-a dens börda. Antalet af personer som lägo fattigför-I1 sörjningen till last var nemligen: Vid den 1 Juli 1850 . . 831,780. g den1 Juli 1851 . . 813,089. d ocHK kostnaden för deras underhöll belöpte sig d u d wed Fes HN kön öret 1850 till en somma at 3,469,857. 1851 d:o d:o 3,288,192. hvaraf härflyter en minskning af 18,691 fattighjon och, en bespariog af 181,655 under sistförflutna är, 1 jemfördt med det nästföregäende. ; Åkerbruksintresset har, som man kunde vänta sig, varit det hvarifrån missnöje med spanmälslsgarnes)? uppbäfvande skulle förspörjas, och det kanvicke ne js kas att dess klagan under de trenne sistförfutna ären i mänga afseenden haft grundade skäl, Det mono polium, hvaraf den brittiska jordbrukaren under en z lång tidrymd varit i besittning, kunde icke rubbas, utan att dess innehafvare deraf skulle rna myckeria olägenhet. Emellertid vore bveståendet af ett sådant E monopolium oförenligt med det jemna framskridandet afvlandets öfriga industri och dertöre föll det; men, den vigtiga näringsgrenen i sig sjelf är derföre icke å förfallen; tvertem ser man mer och mer tecken till dess framskridande i en ny och förbittrad rigtning. Måhända var reform ingenstädes mera maktpåliggande e ån i denna gren åf den nationella industrien, säväl i f