Aftonbladet – 28 juni 1852, sida 2

slut, hvarföre en mängd saker skyndsamt expedieras. S Vi fösta uppmärksamheten på ett zedanföre infördt utdrag ur en korrespondens från IHolland, som visar, att reaktionen i detta den gamla frihetens och idoghetens land är fullkomligt besegrad och maktlös. Fran Spanien meddelas om ett misslyckadt pronunciamento i Calatayud. General Lara har nu officielt bifvit nämnd till krigs-minister. FRANERIKE. Lagstiftande kårens medlemmar mottogo den 21 dennes hr Chasseloup-Laubats betänkande öfver utgifts-budgeten och skulle påföljande dag börja diskussionen deröfver. Det är bekant att statsrådet afslagit de -flesta af de förslag till besparingar som budgetkommissionen framstä:lt; men desna sistnämnde, som i vissa delar fogat sig efter statsrådets mening, vidhåller sin egen i åtskilliga andra. Den föreslår sålunda lagstiftande kåren att göra flera bespåringar som a! statsrådet afstyrkts, och hvilka hufvudsakligen bestå i vägran af 800,000 fr. för inrikes -ministerenbegärda hemliga fonder, 2 millioner för arbetena å Louvren och 300,000 fr. begärda till väganläggningar på Corsica. Det är dock föga sannolikt att lagstiitande kåren skall antaga dessa sin kommissions förslag, då just de poster som den föreslår att utstrykas, ligga regeringen ganska ömt om hjertat. Statsrådet å sin sida har pröfvat de af lagstiftande kårens :kommission till lagen om departementaloch kommunalrådens förnyande föreslagna amendementer. Dessa hafva alla blitvit bifallna, med undantag ar ett enda, hvilket dock råkade vara det vigtigaste, det nemligen som nekar att åt exekutiva makten öfverlåta utnämnandet af departementarådens presidenter och sekreterare. Det påstås dock att kommissionen, oaktadt detta statsrådets afslag, vill vidhålla sitt första beslut. I sådant fall inträffar åter en af dessa egna omständigheter som genom den nya konstitutionens besynnerliga föreskrifter blifvit så talrika. Om nemligen kommissionen vidhåller sitt beslut så får den dock icke för lagstiftande kåren framlägga amendementet, utan har kåren intet annat att göra än att antingen antaga artikeln i sitt urspruvgliga skick eller ock förkasta den -helt och hållet. I detta sistnämnda fall blir då det gamla stadgandet i ämnet gällande, nemligen att departementalråden sjelfva välja sina presidenter och sekreterare. Nåväl, om amendementet blifvit antaget, så hade resultatet blifvit alldeles detsamma. Statsrådet har äfven pröfvat ett annat lagförslag, angående sammansmältning af bolagen för de olika jernvägarne i södra Frankrike, och hvilket förslag den 22 d:s skuile öfverlemnas till lagstiftande kåren. Regeringen säges vara ganska angelägen att detta förslag före sessionens slut afgöres. Lagförslaget om de nya skatterna har af regeringen blifvit återtaget, eller, såsom de halfofficiella organerna kalla det, uppskjutet till nästa år. Detta steg har vunnit bifall inom lagstiftande kåren, hvars medlemmar ganska allmänt voro emot de nya skatterna. Det länge gängse ryktet om en nedsättning i priset på Monitören och en förändring i detta blads organisation har nu bekräftat sig. Dekretet derom har den 19 dennes utkommit. Priset blir 40 fr. De öfriga tidningarne se naturligtvis ej med synnerligen blida ögon denna förändring, men det torde dock endast vara de halfofficiella bladen som hafva något att frukta af konkurrensen, då de nu förlora de meddelanden från regeringen för hvilka det för mången varit af vigt att hälla dem. Dessa meddelanden tillkomma hädanefter uteslutande Monitören. Också säges Veron ha beslutat att definitivt öfvergå i oppositionens leder. Man tror att han väljer det legitimistiska lägret. Bulletin des Lois offentliggör ettpresidentens dekret, som dömer till deportation till Cayenne de till Algerien under åren 1848 och 1852 transporterade, hvilka blifvit eller blifva för insurbordination eller andra brott dömde till kroppseller å heder och ära gående straff. Som man ser erhåller således detta dekret retroaktiv krat. Åt dem som uppfört sig väl tillförsäkras deremot åtskilliga lindringar i deras belägenhet. Den 21 dennes inträffade en plötslig stigning i fonderna på pariserbörsen, så att AV, procents noterades 101,85 och 3 procents 70,85. Orsaken härtill säges ha varit ett allmänt gängse rykte att presidenten, lifligt upprörd öfver den starka minoritet som i statsrådet uttalade sig ernot honom i den orleanska saken, hade för afeigt alt utfärda ett nytt dekret för att mildra det af den 22 Januari. Man tillade att detta beslut skulle vara en förelöpare till inträdandet i styrelsen af några fordna ministrar hvilka icke gillat konfiskationsdekreterna och derför dragit sig tillbaka från affirerna, Ryktet troddes ganska allmänt på börsen, men korrespondenter till utländska tidningar varna för att dertill sätta för mycken tillit. Indep. Belge, säger sig hafva mottagit meddelanden