Aftonbladet – 26 juni 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 26 Jäni. Huru skola samhällsförhållanderna anördnas, så att på samma gång som det politiska och sociala lifvet drifves-tillbaie under en förfluten tids despotism, det ekonomiska och sedliga lifvet föres framåt? Sådan är i sjelfva verket en af de hufvudsakliga uppgifter, hvilka den närvarande tidens reaktionära statsmän ha att lösa.. De vilja återföra folken under den blinda lydnas deni8 lag. De vilja beröfva dem hvarje gnista af politisk friliet samt göra alla sociala förhållanden helt och hållet beroende af styrelsernas, eller af dynastiernas och de dem närmast omgifvande aristokraternas. godtycke; . emedan endast den högre politiska vishet, som bär skall vara till finnandes, skall törmå förhindra de förvillelser, hvarför folken förmödas. eljest skola blottställa sina sarhällsangelägenheter. Detta är en återgång till detförflutnä.: Men i fråga om de stora ekonomiska förbättringar som den nyaste tidens upptäck: ter och civilisation infört och dagligen inför, så vilja dock de flesta af de reaktionära statsmännen medgifva dessa förbättringar, med undantag af en och annan sådan kärngubbe. som t.ex. kammarjunkaren Råääf i Småland; hvilken är så fiendtlig emot den nyå tiden att hån, enligt hvad vi hört uppgifvas, till och med hatar strykstickorna, såsom .en revolutionär nyhet i stället för. det förut brukliga antändningssättet med flinta ståly fnöske-och sväfvelsticka. z Då man icke i lefnadssätt och kostnader vill eller kan gå tillbaka till fordna tiders enkelhet. .och.-sparsamhet, så är man nödsakad, för vinnande af medel till-den nyare tidens beqvämlighet och lyk; att äfven använda sam: ma tids mera inkömstgifvande arbetssätt, huru mycket det än stundom må kosta på att göra denna koncession åt tidsandan. Men om det nu till. en början skulle låta sig göra, att oaktadt förstörandet af: politisk och social frihet, fortsätta de ekonomiska framstegen till någon tid; är det väl tänkbart, att dessa framsteg, som äro så beroende afalltmera utbredda insigter i vetenskaper och konster, särdeles länge skola fortgå, i fall man lyckas att tillintetgörar den enskilda friheten och sjelfständighetskänslan, som dock är den rätta källan fördet mera utbildade andeliga lif som uppehålles af vetenskaper och konster? Ora denna källa sinar, om det andeiiga lifvets ädlare blomster förvissna, om vetenskaper och konster åter förvandlas till blott fåfänga prydnader för hofvens salar och aristokratiens sålonger: Huru skola då folken förmå att fortgå på den nyare industriens alltmera vetenskapligt bildade bana? : Vi tro att sådant blir omöjligt, och att det derföre äfven blir omöjligt för absolutismens stätskonst att skörda-fördelarne äf civilisationens materiella framsteg, såvida män ej vill Jåta denna skörd mogna under den högre, den rent menskliga och personliga civilisationens värmande ljus. Korteligen: den materiella civilisationen har det oskiljaktiga sammanbang med den rent personliga, att om en af dem utbildar sig och blomstrar; måste äfven-den andra utveckla sig och florera, och om endera af dem förderfvas, lider äfven den andrasoch föres till sin undergång. . Derföre skall man också aldrig lyckas iden uppgiften att stoppa fortgången af den högre menskliga civilisationens utbildning till. sann medborgerlig anda och frihet, såvida man icke äfven lyckas att förstöra den materiella civilisationens framsteg, Harmonien emellan dessa serskilda slag af civilisation är .af den absoluta beskaffenhet, att den icke ens af absolutismens starkaste själar kan undanskaffas. Ännu mera är detta fallet i afseende på det gedliga lifvets utveckling, De som. säga att friheten är osedlig, måste tro på någon kreå