Aftonbladet – 25 juni 1852, sida 3

gen tillbaka till den tid, då mänga sorgsna hjertan ) här. funno hvila och tröst från verldens buller — tills Jinvänarne på Haiti under Boyer konfiskerade klostrets egendom och befallde systrarne-att gå ut och ännu en gäng möta det verldsliga lifvets stormar. Mänen stod i zenith. och landskapet förändrade sin I karakter. Skuggorna, som:hade kastat sig romantiskt längs de hemska byggnaderna från förflutna ärhundraden, funnos icke mer; husens konturer framträdde nu skarpa under ett ljus, som föll lodrätt på dem. Det var dä midnatt. Gatorna voro ensliga; utom att här och der en ensam häst eller mulåsna syntes begärligt afbeta det knäppa grås som sköt upp mellan stenarne, hvilka för längesedan (under bättre tider) utgjorde stenläggningen i den första staden i Spaniens stolta kolonialvälde, eller ocksä en hop hundar stridande om de ben som blifvit utkastade på gatan. Den oharmoniska musiken af sömniga musikanter, och skrälet som dä och dä hördes från de glada dansande grupperna, bildade en underlig kontrast med den tystnad som för öfrigt herrskade rundtomkring. : Jordens skugga närmade sig och gled smäningom öfver den klara mänskifvan. Jag stod allena på det platta taket af det hus jag bebodde, och väntade på förmörkelsens tilltagande. Jag äterkallade i inbillningen det lifliga och utomordentliga skädespel, hvartill jag en gäng varit vittne i det inre af Guiana, ibland okunniga och vidskepliga indianer. Huru de rusade ut ur sina hyddor så snart de fingo höra nyheten om förmörkelsen, pladdrade på sitt tungomäl och sträckte hotande sina knytnäfvar mot mänen. Då, som nu, var förmörkelsen total, och i det ögonblick hela skifvan bortskymdes kastade de sig ned på marken, uppgäfvo höga verop och gömdeansigtet mellan sina händer. Qvinvorna stannade i hyddorna under dessa besynnerliga scener. Dä den del af mänen, som först frigjort sig frän skuggan, blef synlig, skinande lik en gnistrande diamant, vändes alla ögon mot den; De talade till hvarandra med läg röst, men deras iakttagelser blefvo mer och mer högljudda, och då ljuset tilltog: lTemnade de sin liggande ställding. I det ögonblick den klara skifvan förkunnade, att det missfoster som emellanåt försöker att qväfva nattens drottning, blifvit besegradt, uttryckte indianerna sin. stora glädje -genomdetta särskilda slags tjut, som i hattens stillhet kan höras på stort afständ. winnorna och barnen förenade sig då med männen i muntra spräng. De dansände grupperna i staden framställde ett motstycke till denna tafla. De fortsatte sitt jublande utan att bry sig om fenomenet, tills det klara mänskenet utbyttes mot ett fullkomligt mörker; dä slutades dansen och gatorna fylldes med ändrarde äskädare. De smidiga figurerna af unga vackra kreolskor, klädda i hvita drägter, framträdde ar mörkret likt nymfer. Centralförmörkelsen egde rum klockan half 2. Mäaen var då vester om meridianen och i konstellationen Tvillingarne; dess östra Kant var omkring 8 gr. från Pollux och 10 gr. från Castor. Delta Geminorum satt nästan vid nordöstra brädden; för ögat syntes endast en smal rånd skilja det frän månen. Vid mänens sydvestra brädd, men på ett något större afständ,; syntes Zeta Geminorum; sjelfva. mänskifvar liknade, så vidt jag minnes, en rund chinesisk lanterna. Staden läg i fullkomligt mörker. På firmamentet syntes den kopparfärgade skifvan, men intet ljus utsträlade frän den, och de jordiska föremålen kastade ingen skugga. Men stjernorna skeno desto klarare. Jupiter stod i zenith; den praktfulla konstellationen Orion med Procyon i sydvest, och närmare södra horisonten Canopus och denistorlek afoch tilltagande stjernan Eta Argus, nu nästan sä stor som Canopus: Det södra Korset syntes doppa. sin fot i-oceanen. Den totala förmörkelsen räckte en timme och fyratio minuter. Jordens skugga betäckte fullkomligt månen under denna tid; men, liksom för att bekräfta nägra astronomers förmodan att denna kropp eger ett inneboende ljus, så betäckte icke skuggan den öfver allt lika. Dess berg, dalar, kraterer och slätter kunde ännu urskiljas — framförallt under midten af förmörkelsen — nära dess östra brädd. Om ljuset från vår atmosfer ensamt kunde orsaka en sädan verkan, lemnar jag till deras afgörande som äro djupt hemmastadda i astronomien, Under den tid månen var fullkomligt insvept i jordens skugga inträffade — kanske blott af en hän delse — talrika stjernfall: det största antalet flöt i en sned linea från sydost till nordvest; ett gick irak riktning mot. månen. Detta stjernfall syntes. icke tillböra vär atmosfer, ty, så vidt som det obeväpnade ögat kunde urskilja, deldes det af mänen, — jag säg ej heller dess emersion. Jag hade nyss förut bortlagt teleskopet. Den intressantaste delen af skädespelet erbjöd sig. dock under det skuggan drog bort, och — i början helt sakta — lemnade skifvan oförmörkad. Det klara skenet af den först upplysta mänbrädden sög ut som en utväxt på den ännu till utseendet fullkomligt runda cirkeln: — och då den lysande kanten utbredde sig öfver 8 min. 10 sek. hade mänen ett utseende liksom I — stväxten skulle öfverhänga den ännu rundade och be-! skuggade skifvan. — DYSSELDORFSKA MÅLARSKOLAN I ÅMERIKA. ( Nordamerika är nu intresset för tysk konst så lifigt, att en för flera är sedan af Fredrik von Uecheritz utgifven skrift: Bliche in das Disseldorfer Sunstund: Kunsterleben,; nyligenutkommit i:Nework på engelska och till största delen blifvit införd den der utkommande veckoskriften The Litterary World. Som bekant; hä ock:redan nägra mästererk af af Lessing, Hildebrand, Sohn och andra Däseldorferkonstnärer vandrat till Amerika samt der funit vänner och köpare. — Det högtidliga ögonblicket af Londonska rerldsexpositionens. öppnande af drottning Victoria d. Maj 1851 har engelske mälaren Selons begagnat ör en storstafla, som-nu ärs fulländad och uppställd Tratalgar-Squares; akademihus. Det luftiga glasalatset med sitt underbara sceneri skåll deri vara tergifvet med stor: sanning. Porträtterna7 af drottingen, prins: Albert; erkebiskopen af Canterbury, lorlera John Russel och Granville, sir Josef Paxton samt lera engelska och utländska expositionskommissarier ro ganska: väl träffade. Af.denna tafla väntas med let första ett kopparstick. : Rättelse: Ar I N:o 143, sid. 3, sp. 1, artz. om Caloriemachien r. 3, 4, 5 från slutet står: en fjerdedel af den i ol magasinerade drifkraften, läs: ew sjundedel etc. HANDELS-UNDEBRÄTTELSER .. VEXELKURSER, N oterade åSTOCKHOLMS Börs Fredagen d. 25 Jänisl ondon 42: 3, 90 d. d. lamburg 1281,, 44, 50 d di; 4273,, 80 S0 d. d aris 2317,, 20d. d.; 221174, , 90 d. d. a etersburg 91, 30 d. d. öpenhamn 64!,, 8 d. d, HAMBURG d. 48 JnRi Park 5 m 400 Lt Å