Aftonbladet – 21 juni 1852, sida 2

liqvid skulle uppgöras, pockande fordrat att jag skulle göra nägra ändringar deri, som alla: voro till hans fördel; men då jag under den form, dessa pästäenden framställdes, ej avsig mig skyldig till någon eftergift, så har herr generalen på Lorgs egendom, i sina egna rum och i närvaro af löjtnanten och riddaren Ehrengranat, löjtnanterne W. Falck och Hedenstjerna samt förvaliaren på stället herr Sparre, under de mest skymfliga uttryck, beskyllt mig för det skurkstrecket, att vid afskrifningen at kontraktet hafva mot öfrerenskommelse uteslutit vissa punkter deri samt slutligen, att jag försätligen afnarrat honom underskrift derå. Under medvetande af att denna skamliga och vanhederliga beskyllning är alldeles falsk, och att jag vid denna affärs uppgörande gätt till väga på det mest öppna sätt, -anser jag för en skyldighet mot mig sjelf, min familj och det samhälle hvaraf jag utgör en medlem, att offentligen tillbakavisa denna skymf, isynnerhet som ryktet om mitt sä kallade bedrägeri, utmäladt i de svartaste färger, redan blifvit vidt kringspridt, och min heder, det dyrbaraste jag eger, genom dessa skamlösa lögner är i fara: att lönmördas. Jag vill derföre vördsammast anhälla, det domstolen ville tilläta att på ed, för dödsfalls skull, få afhörda följande vittnen, nemligen herr bruksförvaltaren Almqvist, hvilken till en del handlagt denna timmeraffär, samt derefter herr löjtnanten Elirengranat, som frän början till slut agerat uti affären för herr generalens räkning, oaktadt herr generalen vid det ofvannämnda ujpträdet förnekade, det han gifvit herr löjtnanten ett sädant uppdrag. Herr Almqvist förklarades jäfvigaf domstolen; hvarefter herr Ehbrengranat fick aflägga sitt vittnesmäli saken. Så snart protokollerna öfver detta vittnesförbör blifva tillgängliga, skola vi meddela närmare detaljer, egnande ät saken i sin helhet den uppmärksamhet, som den förtjenar. — Vid det i fjol i Köpenhamn hållna skolläraremötet af skolmän från de tre nordiska rikena valdes en kommitte för att sätta sig i förbindelse med sådana män i Sverige och Norge sora kunde vara benägna att bilda kommitter der och verka i förbindelse med de för Danmark valda: Nämnde kommittes verksamhet har hufvudsakligen varit följande: Berättelsen. om mötet förlidet är har afsändts i ett tillräckligt antal exemplar till Stockholm, Götheborg, Lund och Christiania, för att vidare utdelag, samt till alla lärda skolor i Danmark: och Slesvig. För bildandet af en kommitte för Sverige vände sig kommitteen till bestyrelsen för det sista allmänna läraremötet i Stockholm, samt för Norge till professor, rektor Ribe i Christiania. I April detta är ankom svarfrän Stockholm, med underrättelse att ett skolläraremöte den 20-sistl. Mars varit hålleti Stockholm; hvarvid rektorn vid elementarskolan i Stockholm, Svedbom, samt lektorerne vid Stockholms gymnasium, Rabe och Elfving, blitvit utsedda att utgöra den svenska kommittten. Denna kommitte förklarade sin beredvillighet att verka för saken bland svenska lärarepersonalen, men menade att det blef nödvändigt att ä:ven få en kommitte i Götheborg, då. Stockholms aflägse belägenhet icke gjorde det möjligt för dervarande kommitte att utsträcka sin verksamhet dit. Efter anmodan bildade der sig-en kommitt äfven i Götheborg, men denna, äfvensom den i Stockholm, anförde som hinder för ett afsedt nordiskt skolläraremöte i är, dels den långt fram. skridna tiden, dels den omständigheten att ett svensk läraremöte var utsatt till den 18 Juni. — I Christiar nia hade äfven bildat sig en kommitte, som fästade uppmärksamheten på den för de norska skolmänner nes deltagande i ett allmänt möte mindre gynnande omständigheten, att sommarferierna sluta i början a Augusti. Med anledning af allt detta har det. tilltänkta all. männa nordiska skolläraremöte för i är blifvit upp. skjuset, hvaremot ett danskt skolläraremöte blifvit sam mankalladt till Köpenhamn till de trenne sista dagar na af Juli mänad.