Aftonbladet – 18 juni 1852, sida 2

— Vi anföra ur. Malmö Allehanda: Då man vet attaf Sveriges 86; deraf trefjerdede-je ar i mindre sädesgifvanda provinser belägne, städer! ör afsagt sjg accisen, dvtta band ock unga på de kt tvädvälldigaste lefnadsbehöfren, bröd, kött och dric Ch sädant skett till dessa samhellens ny 3 sh belstenhet, skall det å ligt som besynnerligt, o ikets bördigaste icke kunde ccisen. Men jemte den löjliga sidan af accis ;ehällande finnes ock en allvarlig, och den är: har cke mängden af stadens innevånare, hvilken hufvud-e akligen utgöres af de arbetande och mindre bemed-1e: ade klasserna, rätt att fordra tillgäng för bästa pris älg le för dem nödvändigaste lefnadsbehofren, bröd, köttE eh dricka? En fråga så mycket mer befogad, somjs evis öfver det af bagarne tillhandahällna brödets, söj)d ill qvantitet som qvalitet, dåliga beskaftenhet alltför!h ofta kan presteras. s d RE Malmö stad, bel — Svenska Tidningen har för att, enligtl hvad man kanske bör förmoda, visa de för-!7 träffliga resultaterna af den: ryska. despotismen, som i sjelfva verket utgör en fullkomligt utvecklad motsats till den för nämndelr tidning så förhatliga parlamentariska styrelseformen, in extenso meddelat början af den; äfven i vär tidning omnämnda kejserliga ryska ukas, hvarigenom alla inom vissa guvernementer befintliga adeliga ynglingar, som icke illhöra den i Ryssland ensamt saliggörande grekiska religioner och icke ega en förmögenhetls af minst 100 själar, förpligtas att inträda i sta-! tens tjensty och göra de det. ej godvilligt,: så inskrifvas de såsom soldater. Detta stadgande, som synes böra blifva icke mindre verksamt för att befrämja den grekiska religionen äp statens tjenst, bekräftar det kända förhållandet, att förmögenheten i Ryssland beräknas i själar alldeles såsom den i Lappland beräknas i renar, äfvensom att man i det stora kejsar-riket för den ungaadeln icke finner några andra alternativer än statens tjenst eller phåglös overksaämhet,. De borgerliga sysselsätt-1! ningarne, jordbruket deri ioberäknadt, kunne !l! härvid icke komma i betraktande. : Men nämnde ukas, som vi icke sett. i sin helhet, är i berörde hänseenden så lärorik attl, vi här intaga hvad som deraf influtit i Sven-, ska Tidningen, varande detta af följande ly-j: delse: öl Vär önskan har alltid varit, att brereda den polska adeln i de vestliga guvernementerna Kowno, Wilna, Grodno, Minsk, Wolhynien, Podolien och Kiew tillfälle att täfla i nit med adeln i stora Ryssland (af alla trosbekännelser), genom att NR SR f känslor af underdänig trohet inom vär segerrika arme och i borgerliga embeten. Men till vär störa sorg hafva vära förboppningar icke blifvit förverkligade. Med ett eller annat sällsynt undantag, som förtjenar sä mycket mera pris och aktning, har största delen af den unga adeln i häglös overksamhet hållit sig fullkomligt aflägsnad frän den offentliga tjenstebanan. Dessa böjelser, stridande mot en adelsmans pligter,l kunna icke längre tälas. I Vi päbjude alltsä: 1. Söner af adliga godsegare, i de ofvan omförmälta guvernementerna, som icke tillhöra grekiska religionen, och icke ega. minst en förmögenhet af etthundrade själar, skola inskrifvas i ruwlorna till krigstjenst vid 18 ärs älder, för att anställas vid regementerna med fänriksgrad, om de hafva tagit en examen; eljest säsom soldater med de rättigheter, som tillhöra adelskapet. i 2. Härifrån unbdantagas de, som frivilligt ingå i tjenst vid 16 eller 18 ärs älder. Dessa ega attvälja det regemente och: den armå, i hvilka de vilja tjena; men de skola undergå en förberedande examen.n Ukasen slutar med 6 andra paragrafer, rörande;de borgerliga tjenster, hvilkas innehafvande befriar adeln frän krigstjenst. — Uti bref från Berlin med gårdagens post förekommer följande, gom kan förtjena serskildt omnämnas, såsom ett tidstecken, hvilket nu allmänt karakteriserar reaktionen i Europa från den ena ändan till den andra, achl som mer eller mindre uppenbarar. sitt ströfvande i alla länder: ; De kyrkliga rörelserna i Tyskland äro för närvarande vigtigare än de politiska, och deribland förtjenar jesuiternas uppträdande i Preussen, förut den filosofiska forskningens och den religiösa frihetens land, i synnerhet att uppmärksammas. Den religiösa fanatismen gä hand i hand med den politiska, men det rätta motståndet skall också komma på tankeoch trosfrihetens fält. Sedan fyra veckor bemödar sig ministerpresidenten härstädes, som väl ingen eljest kan beskylla för någon liberalism, förgäfves att ulverka ett förbud emot jesuitmissionerna; så långt är det kommet. Jesuiterna äro st skyddade, att så längeicke folkets förbittring ger sig tillkänna i-upptöpp och några blifva ihjelslagna, vidtages intet mått och steg emot dessa civilisationens och frihetens dödliga fiender... Någonting föga mindre anmärkningsvärdt ligger i den ultrafanatiska riktning, som äfven den såkallade protestantiska, pietismen här i rak strid mot protestantismens anda antagit, Pietisternas missionärer äro till en stor del lika arga som jesuiterna, emot frihetens sak. Hvart allt detta skall taga vägen kan ingen säga; men visst är, att bildningen slagit alltför starka götter! hos oss för att låta sig bindas. af intoleransens: och, obskurantismens ISemödanden, lmru starka, dessa än äro, och ehuru mycket dess hörolderfsänp sätta sin IGHit till-understödet från bajonettemas MiliItärdespotismen med sitt öppna våld ävvisserigen Bvår att fördraga, men den är ändå icke så lömsk eller så ohbygglig..som jesuitismen Ivare sig 1 katolsk eller protestantisk drögt. — Såsom en märkvärdighet kunna vi anföra att vi med dagens post emottagit Tidningar från Goda hopps Udden, The Cape Monitor, och Grahms Town Journal af den I Maj, I avT An tala N Av Ternby TE Nr 0 NYN ek ån nn