Aftonbladet – 18 juni 1852, sida 1

båts-Kontoret i södra fygeln af Kokhuset vid Skeppsbron, återstoden inbetalas vid ankomsten till Hamburg i Svenska Riksbankens Sedlar å 400 Riksdaler valör. För vidare detaljer hänvisas till Programmet, som erhålles å Hr: WinLm. FLYGARSONS Kontor i södra flygeln af Kokbuset vid Skeppsbron. : t STOCKHOLM, den 48 Juni. Vi ha ,emottagit en insänd. artikel angående regeringens besluti jernvägsfrågan, hvilken här-meddelas .ehuruväl. den uti.åtskillgt skiljer sig från hvad vi sjelfva yttrat. Insändaren som helt och hållet förbigår den omständigheten, att regeringen icke öppet förklarat sitt bifall. till ständernas beslut om jernvägen, fäster sig . hufvudsakligen dervid, att regeringen, i afseende på vägens sträckning från Svartå till Hult samt rörande hamnplatsen derstädes för närvårande ej kunnat annat än förbehålla sig öppen rätt till pröfning till dess de; beträffande denna delaf vägen framställda -alternativer blifvit fullständigare undersökta och till ändamålsenligheten sins -emellan jemförda. Emot denna åtgärd af regeringen ha vi sjölfva desto. mindre haft något att påminna, som hvar och en måste medgifva att den var. nödvändig, och vi ha äfven, innan beslutet fattades, bestämdt. uttalat den åsigten, att den slutliga pröfningen af berörde delar af jernvägen borde anstå, intill dess förhållanderna. blefvo tillräckligt utredda. Lika med insändaren . önska vi, att. man i denna sak .måtte komma, från. ord till-handling,-men i betraktande dels af det sätt hvarpå frågan hittills blifvit behandlad, och dels af det öde. som träffat alla andra större frågor, hvilka under ett tilltagande vankelmod mellan motsat!a åsigter vanligen förfuskats eller förfallit, torde insändaren ursäkta. oss att vi.ännu höra till tviflarne. Hvad oss vidkommer;, bestrida vi att hafva velat göra denna fråga till en .partifråga, hvilket den för närvarande icke är, enär såväl liberala som konservativa i denna sak, äro. så. splittrade, att. brukspatron. Petr och. grefve Anckarsvärd samt nästan hela bondeståndet stått på samma sida som statsräderne baron Palmstjerna och Renterdabl, hvaremot statsråderne grefve. Mörner och vou Hohenhausen, justitiestatsministern grefve Sparre m. fl. af högra sidans män här omfattat framåtskridandets sak. Men om man äfven:skulle antaga att frågan vore helt och hållet oberoende af de. politiska partiåsigterna, hvilket dock vore ätt i politiskt hänseende göra den mera neutral än den i sjelfva verket är, så kunna vi icke . underlåta. att. mindre. i denna än andra maktpåliggande angelägenheter framställa den uppfattning af regeringens förfarande, hvilken detta sjelfmant erbjuder, och om vår framställning dervid erhållit någon färg af opposition, så har sådant härrört -mera från frågans praktiska än politiska sida. All skulden för senfärdigheten med jernvägsfrågans behandling samt dess öde hos kommitten kastar insändaren uteslutande på kommitteen, så. att dennas förfarande skulle blifva en ursäkt för regeringens. . Häri kunna vi icke instämma. Regeringen har sjelf utsett kommitten och måste således ansvara för sitt val. Det vore eljest ett alltför lätt sätt för herrar ministrar att komma ifrån vigtigare regeringsärender, om de kunde .öfverlemnas till hvarjehanda kommittger, och, sedan de der blifvit försölade eller förfuskade, ministern kunde undskylla sig med de kommitterades förfarande. Enligt vår tanka måste. regeringen icke. endast tillse, att fullt tjenliga.personer i dylika kommittåer insättas, utan. vederbörande ; ministrar böra väläfven sedermera med någon uppmärksamhet följa förhandlingarne, så att dessa icke råka på afvägar. Vexa åter kommittgerna herrar ministrar öfver hufs vudet, så är sådant för dem ännu mindre rekommenderande;, . Hvad insändaren anmärker derom, att ordföranden i jernvägskommittåen f.d. statsrådet Wern, som är morbror till Björneborgs egare, borde ansett sig jäfvig att afgifva yttrande om jernvägens dragning förbi nämnde egendom, på hvars värde vägen komme att hafva så stort inflytande, kan icke annat än gillas af alla som önska att allmänna äångelägenheter skola behandlas med den grannlagenhet, att icke ens något sken af partiskhet för enskilda intressen här kan synas ega rum. I sammanhang härmed torde äfven förtjena att omnämnas, det Svenska Tidningen för i dag har:såsom skäl för regeringens förfarande i jernvägsfrågan, att först. vilja se huru det bolag ser ut, som skall komma att åtnjuta de af ständerne medgifna fördelar,, andragit, att som ständerne sjelfve gjort sin garanti tör jernvägen beroende deraf att ett bolag bildar sig, åt hvilket Kongl. Maj:t finner detta företag kunna med säkerhet anförtros, har det varit regeringens af ständerna föreskrifna pligt att pröfva denna säkerhet innan oktroj meddelas. Häremot bör blott erimras, att hvarken vi eller någon annan har fordrat eller kunnat fordra, att regeringent kulle meddela oktroj, innan något bolag funnes som kunde npktrojeras, helst sådant hade varit någonting -alldeles orimligt; men nästan lika orimligt är det att fordra, att bolag skall uppstå innan regeringen definitivt yttrat sig derom, huruvida den bifaller eller icke bifaller hvad ständerne för sin del beslutat. Ett sådant definitivt beslut är dock något helt annat än en oktroj. Grunderna för bolagets existens borde: väl i alla väsendtliga delar föregå bolagets bildande, likaväl som detta måste föregå regeringens oktroj eller koncession af vägen; men nu vill den guvernementala . politiken sammanblanda dessa särskilda handlingar, för att göra allt beroende af sitt godtycke. Den insända artikeln är af följande lydelse: Den stiltje, som synes hafva inträdt i diskussionen öfver jernvägsfrägan sedan regeringens reskript derutinnan. för något mer än en vecka sedan. stod att