Aftonbladet – 17 juni 1852, sida 2

Af samtalet mellan sjömannen, skrifvaren och krämaren hade intet ord gätt förloradt för honom. Past besluten att deraf draga fördel, återvände han till värdshuset, der han tagit in. KATSO EA sisEbura son af en skräddare, saknade Landais för ingen del kunskaper. Från början bestämd för det. andliga, ståndet, hade han: inhemtåt all den lärdom, som den tiden utmärkte de veridsliga presterna. Då han se dermera : icke; kände någon kallelse för detta stånd, öfvergaf han studierna och förvärfvade: sig skickligbet i fadrens Yyrke,. utan att ders. före alldeles glömma hvad han redan; Hirt. Framför allt besatt han en öfvervägande förs dighet i; skrifkonsten, den. tiden, änmi. icke detroniserad af boktryckarekonsteni :kwilken: sednare ensamt var känd atisina uppfinnare. Han tillbragte alltså återstoden;af dagen medi att. uppsätta en ansökan, hvarpå. kan slösade: hela Töhget af sirliga mitialer. och den götiska stilens yttersta fulländning. Försedd med detta dökument; gla han samma afton att uppsöka Jacques Guba, hvilken han bad att öfverlemna skrifter i Antoinöette de Magnelais egna händer. f ho iu DER Unge bågskytten sökto till. em början komma ifrån uppdraget medelst förebärande: af, otaliga svårigheter, men Pierse egde svar. i, beredskap: för atla hans inkast. Skriddarent måste taga sin tillflykt till denna förledandet vältalighet, som vet att oförmärkt göra sina intressen gällande, och som vinner allt utan att fordra något. Jaeques lofvade omsider att redan dagen derpå, om tillfälle yppades, framskaffa sin onkels skrifvelse til frå de Ville. quier, och den sednare tillkännagaf; att han hela dagen skulle stadna i sitt härberge föratt invänta svaret, (Forts. följer