Aftonbladet – 16 juni 1852, sida 3

AH! konsumtion på platsen samt inrikes försändning halva åtgålt skTb 4737: 43. 40. Resten i utvägningen, eller skTb 48,377: 44. 10, har exporterats, hvaraf: Sk 23,799: — 45 till N. Amerika, 43,380: 3.40 England, BOM: 5. 45 Tyskland, 5228: — 40 Danmark, 4514: 19.45 Frankrike, 570: 4.40 Westersjön, 552: 40. — Ostindien, 31 7 — Holland, 8: — 15 Norge. Hudar. Under veckan hafva med Gefion tillförts 8000 stycken hudar från Rio Grande, af Hvilka dock endast mm stycken äro i marknaden och resten på detaljörers länder. Salt. Cirka 700 t:r af en lad ning som tillförts från Algirien hafva funnit köpare till bko rdr 2 per oförtullad tunna. P. S. Omsättningen i vexlar utgjordes i dag af 6700 till bko rdr 492: 4, Bko mik 79 450 till 4277,g sk., Frs 32,760 till 22 sk. 9 r. samt FI 2250 till 424 sk, allt för vexlar å 90 d. d. (G. H. o. 5. T.) : LONDON den 4 Juni. Tvenne tilldragelser af så oerhörd betydelse att de troligen inom nägra är, och säkert länge före utgängen af innevarande ärhundrade skola förorsaka så stora förändringar i afseende ä folkslagens amalgamation, att de sednare 60 ärens politiska konvulsioner komma att träda i bakgrunden, hafva i vår tid förenat sig till en enda oemotständlig kraft. Det är folkvandringarne och guldproduktionen som bland menniskorna skola framkalla en längt större ver;samhetsanda än någonsin genom konster, vetenskaper, eröfringskrig och rikedom kunde ästadkommas i deras hemländer. Tjllfällena äro gynnsamma och man kan endast förundra sig öfver attde ej redan för länge sedan fallit i ögonen och blifvit begagnade. 1 Europa vistas omkring 250 millioner menniskor at hvilka nära ,:delar hällas inom så despotiska skrankor, att en större utveckling af hvarjehanda verksamhetsgirenar antingen framskrider ganska längsamt eller till och ,med hämmas helt och hället, och det är nogsamt bekant att mänga at Europas länder i trots af dertill gynsamma naturförhällanden ännu i dag sakna säväl tidsenliga väganläggningar och kanaler som en mängd andra primitiva hjelpmedel, hvilket har till följd att jordbruk, ladugärdsskötsel och mängfaldiga andra näringsgrenar instängas inom onaturligt tränga gränsor. Men den europeiska styrelsevisheten frägar då ej heller sä mycket efter staternas blomstring och trefnad som efter att qvarhälla dess innevänare vid en blind lydnalunder godtycket af Guds näde. I Amerika se vi deremot mänga länder med ytterst fruktbar jordmån och ett lyckligt klimat, men knappt en tiondedel så stor folkmängd som med all trefnad och Komfort skulle kunna vistas derstädes. Nordamerikas Förenta stater jemte Canada c. innehälla en större areal än Europa, men räkna endast 30 millioner invänare. Den kraftiga anglosachsiska stammen räknades vid början af 17:de ärbundradet till endast 10 millioner, men har sedermera ökats till omkring 60 millioner. För nägot mer än 200 är tillbaka etablerades de första engelska kolonisationerna på Amerikas fasta land. Ar 1780 bodde cirka 2 millioner menniskor af brit tisk härkomst i de delar af Nordamerika som nu ut-. göra Förenta Staterna. Sedan den tiden har folkmängden fördubblats hvart 20:de år, och utgjorde är 1800: 4, 1820 8, 1840 16 millioner och skall utan tvifvell är 1860 hafva stigit till fulla 32 millioner, oberäknadt Canada, som dä troligen skall ega en befolkning om 4 millioner. Att progressionen skall bli lika stor i de följande ären är väl ej gerna att förmoda; emellertid synes all sannolikhet förhanden att Nordamerika vid slutet af detta ärbundrade kommer att ega en befolkning om mer än 109 millioner menniskor. Men hvad ör orsaken till att England och Amerika. maa av a . ; fedan nu konsumera mera än-ala andra nationer ?l; At allt socker som produceras i verlden förbrukar; j Nordamerika en tredjedel, England äfven en tredjedel och äterstoden konsumeras af andra nationer. Med kafte är förhällandet nöra nog enahanda, dock är förbrukningen häraf betydligt mindre i England än i Amerika. Äfven af alla andra artiklar är den direkta konsumtionen större i England och Nordamerika än i nögot annat land. Fri verksamhet fö-anleder större bebof och följaktligen ökad förbrukning och utvidgad handel. Ja i sanning, en ny verld bildas i Nordamerika. Hvarföre skulle ej europerna begifva-sig dit, då det är ädagalagdt att det der fiones utrymme och bergning för 500 millioner menniskor ? Men det ärej ensamt europåer som utvandra till Amerika. Emigrationsströmmen gär ej blott från Ost till Vest, utan äfven från China och Indien invandra stora skaror till Kalifornien c. Redan för ett är sedan bade 20,000 chineser nedsätt sig i Kalifornien och hafva der gjort sig omtyckte säsom flitiga, dugliga och frid samme deltagare i nära nog alla grenar af technisk verksamhet. I närvarande stund torde minst dubbelt ; så många chineser bosatt sig derstides, Men lät bloti ett tillräckligt antal segeloch än3artyg blifva. till-Å. gängligt och China, somhar omkring 50 procent stör: ej. folkmängd än hela Europa, skall sända ändå bety ligare menniskoskaror till Amerika. Utvandringen från Europa till Amerika har ej ännu hunnit till en half procent ärligen, men länge skall det ej dröja innan den öfverskrider 1 procent och mera. Försynens vinkar äro alltför tydliga för att ej mängden skullej! förstå dem, och slagna med blindhet, anstränger sig flertalet af de maktegande inom vär verldsdel att göra 4 tillständet sä odrägligt som möjligt, bvilket naturligtvis än ytterligare ökar utvandringslusten. Hvem förmär beräkna de omhvälfningar, som inom nägra decennier skola framkallas af zee jettekrafter som utveckla sig i den andra hemisferen? Politiska, sociala och kommercielia .förhällanden komma derigenom att i vidaste omfång beröras, men industrien och handeln skall skörda stora fördelar, och jF Europa med en minskad folkmäpgd ega uisigt till en längre tid bortåt att vinns en ökad verksamhet, . såvida ej despotismen och partierna lägga hinder deremot. De befarade missförhällanden af en aftagande folkmängd inom Europa äro dock ti NN de fverensstämmelsen i den gamla visan, hvilken såsom ett eko af forntida vishet framstått för att protestera mot hans hemliga trängtan, rubbade för ett ögonblick hans vanliga tillförsigt. ; På djupet af de kraftigaste och beslutsammaste karakterer slumrar dock alltid, dem sjelfva ovetande, något anlag till vek efterlåtenhet, någon hemlig feghet, som vid ringaste betänklighet tillropar dem, att klokheten r består i hvilan. Så hade äfven denne manla sett rättens tjenare försälja sin egendom, utan att deraf låta rubba sig i sina planer tillupp:ss höjelse, men han bragtes urfattningen genom FE en liten visa, sjungen af ett förbigående barn. s 8 On ctr tt NA ns rr Han tillslöt dörrluckan och gick nedslagen alt sätta sig bredvid Marie, Knappt ett ögonbiick derefter inträdde Ivon. Heliga jungfru, hvilket oväder!s utropade lk ban, skakande på sig likt en hund, som nyss e kommit ur vattnet; i min vishet tog jag vä-o gen öfver Gröna Gatan, men höll sedan på att aldrig komma derifrån.s — xMan har likväl gjort en insamling för att laga denv, anmärkte I Laudaiz, j Ivon lät höra ett slags gäckande hvissling, som hoshonom öfvergätt till vana,