Aftonbladet – 15 juni 1852, sida 3

alldeles ej vilja lyssna till sin husbondes anbud? Besinna det, hennes husbonde, och på köpet en militär -aned en syperb figur. Det är otroligt hvad usla fördomar ännu finnas inrotade hos en del-af det sämre folket. Det gick verkligen så, ehuru orimligt det låter, att herr baron fick fullkomligt afslag. Nu kunde han naturligtvis ej dra sig.tillbaka. Ej sallenast-hans.passion, som. verkligen genom motståndet stigit till. en hög grad, äfven äran förbjöd honom att stanna här, Han fann sig på det högsta komprometterad, och skulle-ha ansett det för en dläghet att ej nu visa den enfaldigt motsträfviga flickan, att haimvar shennes husbonde. Det var ingen svårighet att genom ven falskocbudskickning Harra fickanstill ett -aflägsetyställe — och —L :herrdla. Eleur varssom vanligt villig satt bis träda-ech hade dessutom en sörfil sattshämnas. —,och — detär, verkligen lite svårt att komma fram med — nå ja, ett litet våld. — Jag påstår ej att det var fullkomligt rätt, men vilken annan än den dumma flickan, som jejaville sta reson, Var egentliga orsaken till fatt ett isådant-steg måste stagas? Dessutom, detvar jwndå intet annat än en torparflicka, af herr barong egna underhafvande, och då ett.folk har rättighet att sjelf stifta de lagar, som det måste lyda, hvarföre ej äfven individen, somliga individer nemligen? Och hert baron hade aldrig blifvit tillfrågad, och i fal! han blifvit det, skulle han visst aldrig ha gillat uppbätvandet af le dröu du seigneur. Man skulle tro att hela den obetydliga saken stannat dervid, så mycket mer som hen bargn redan följande dagen hade den godheted att genom Ja Fleur skicka fill Anna tjugv riksdaler, (säger 20 rdr rgs). Det var ju rätt hederligt för en fattig ficka, som nu tänkte attsbättarbo, och Kalle tröligen ej blifvit def sista, om hon varit förståndig. Men till råga