Aftonbladet – 14 juni 1852, sida 2

Pr Bonapartes tvetydiga och elastiska väsende. Vi meddela nedanföre utförlig redogörelse för len vederläggning som publicerats i Monitöcen mot Granier de Cassagnacs bittra artikel mot Belgien, samt Verons och Granier de Cassagnacs yttranden deröfver. Österrikiska kejsaren har ankommit till Pesth. Ministerkrisen i Holland är ännu icke afslutad. DANMARK. Geheimerådet v. Scheel har den 8 ankommit till Kiel från Köpenkamn. Holsteinska blad säga att han är utnämnd till Landdrost för herrskapet Pinneberg. I Kiel väntar man ännu med mycken spänning afgörandet af universitetsfrågan. : FRANKRIKE. En ny mot Belgien rigtad artikel af Granier de Cassagnac och de besynnerliga, snart sagdt skandalösa omständigheter som dermed stå i sammanhang, absorbera intresset af dagens franska underrättelser. Cassagnac går i detta sitt nya anfall ännu längre än i det första. Han hotar icke endast den belgiska ministeren, han hotar rent af Belgiens sjelfständighet. Det vigtigaste härvid var dock att hr Cassagnac uttryckligen förklarade sig tala i presidentens namn och uttrycka hans åsigter och afsigter. Se här hans egna ord: Hvilken klok man skall kunna tro att vi, som hafva äran och skyldigheten att nalkas statschefens person, skulle till den grad brustit i den aktning man är skyldig hans person och hans makt, att vi skulle engagera hans politik i så vigtiga och så ömtäliga ämnen, utan att hafva på förhand gjort oss underrättade om hans afsigter? Det är följaktligen icke i vårt eget namn, må man vara öfvertygad derom, som vi talat om möjligheten af en brytning i de kommersiella relationerna mellan Belgien och Frankrike. För öfrigt har belgiska regeringen en ambassadör för att försäkra sig om sanningen, i fall den icke framgär nog klart ur vära ord.n Ett angrepp på en främmande makt, framstäldt i en erkändt halfofficiel organ ochi en sådan form, kunde naturligtvis ej undgå att väcka den största sensation. Utan tvifvel för att undgå diplomatiska förvecklingar, som man ännu ej synes ha för afsigt att framkalla, låter derföre regeringen följande dag i Monitören desavouera Constitutionnels artikel medl en så lydande not: Det är helt naturligt att man tillskrifver regeringen de ideer, som utspridas af de tidningar som vanligen understödja henne; men dä de utgifva dessa id6er för att vara ett särskildt uttryck af statschefens äsigter, så utsätta de sig för att beskyllas för osanning och öfverdrift. De taga sålunda i sjelfva verket ett officielt språk, som ger ät deras artiklar en vigt som de aldrig böra ega. Då regeringen vill tillkännagifva sin verkliga tanka, så anförtror hon den ät Monitören, hennes enda organ. Ingenting som offentliggöres i andra blad kan binda henne till ansvarighet. Constitutionaels, artikel i dag nödgar oss till denna förklaring. ,Constitutionnels redaktörer voro dock icke sinnade att med tystnad böja sig under denna dementi. Bladets egare, hr Veron, offentliggiorde, i anledning af hvad som förekommit, en förklaring, som är så märklig såsom ett profstycke på huru det för närvarande går till 1 de guvernementala regionerna, att vi anse oss böra meddela den, oaktadt dess längd. Den lyder som följer: Monitören innehäller denna morgon en svär anklagelse mot den artikel om Belgien, som hr Granier de Cassagnac i gär oftentliggjorde i Constitutionnel. Denna artikel beskylles för osanning och öfverdrift. Denna artikel hade för öfrigt i gär gjort ett ganska lifligt intryck på börsen. I betraktande af dessa tvenne fakta, kunna viicke undgå att här afgifva några förklaringar, för att i publikens ögon rättfärdiga införandet i Const.s af G. de Cassagnacs tvenne artiklar om Belgien. Efter prinsen-presidentens äterväljande -hafva vi ej haft äran nalkas hans person; deremot har hr Cassagnac lemnat oss flera artiklar, hvilka skulle uttrycka prinsen-presidentens tankar. Vi ha varit nödsakade vägra. införandet af en af dessa artiklar; men på grund af en känsla at aktoingsfull försönlighet och eftergifvenhet, har denna vägran, till hvilken vi, för att uppfylla en samvetspligt, med ledsnad sett oss nödsakade, gjort oss villigare att intaga hr Cassagnacs nya, frän samma källa emanerande artiklar. Det är isynnerhet ett faktum hvars. omnämnande i Constitutionnels spalter vi icke skulle medgifvit, emedan det angick och komprometterade en aktningsvärd mans namn, om det icke hade försäkrats oss att denna personliga anklagelse garanterades af statschefens ord ). Hr Cassagnacs första artikel om Belgien hade synts oss inspirerad af en känsla af agg och vrede, föga rättfärdigad af de stridigheter som i denna artikel vidrördes. Vi bädo derföre vär medarbetare att modifiera tonen i denna artikel, och i dess argumentation inlägga mera convenance och moderation. Däå hr Cassagnac för oss uppläste sin andra artikel med titel: Förhållanderna mellan Belgien och Framnkrike,, så tillstå vi att, i betraktande af vär medarbetares sä bestämda försäkringar, viicke gjorde honom den opyttiga frägan: Är ni bemyndigad att engagera statschefens politik i-såvigtiga och så grannlaga ämnen? Har ni på förhand gjort er underrättad om hans afsigter ? Vi tviflade icke ett ögonblick att hr Cassagnpac i detta fall, liksom i de andra vi äfven antydt, hade luttryckt republikens presidents tankar och åsigter. Detta hade varit att draga i tvifvelsmäl hans sannfärdighet eller antaga det han vore i ständ att drifva lättsinnet ända till missbruk af förtroende. Vi skola tillägga blott ett enda ord, och det är att vi äro fullt och fast öfvertygade, äfven etter Monitörens artikel, att hr Granier de Cassagnac var fullkomligt auktoriserad. Det vore nödigt att publiken, en gäng för alla, blefve upplyst i afseende på denna beqväma och anonyma signatur: Communique. Cammunigque, vill det saga att det är kabinettet, att det är ministrarne som tala? HEler, detta ord communique, är det stats-chefens signatur? Det vore af vigt att denna fräga blefve löst, och det just i afseende på den dementi, som Monitören denna morgon gifvit Constitutionnel. Lätom oss sammanfatta hvad vi yttrat: Vi hafva på den sednare tiden offentliggjort flera artiklar af hr Cassagnac i den fasta öfvertygelsen att dessa artiklar öfverensstämde med statschefens politik. Däl jag icke mer har äran personligen samtala med prin-l: Isen-presidenten om dagens frågor, har jag varit nödsakad att säsom en öfverenskommen och bemyndigad medlare antaga br Granier de Cassagnac. Vi beklaga att af Monitörens artikel ha blifvit nödgade till denna berättelse; men vi kunde icke läta på oss hvila de sväraste beskyllningar eller böja oss! utan försvar under er polisministerns varning för offentliggörandet af falska och oriktiga underrättelser. Man misstager sig om man af allt detta sltuter att vi böra förändra ställning och språk. Vi kunna) icke glömma att prinsen presidenten är den at ätta! millioner röster utvalde, att ban räddat Frankrike, Ton att han Ancam lan för närvarande rädda nes NNOn DR ER