— Vi fullföljde ock vår kurs, utan att vidare sköta om de Floristiska afförerna, och hade hela tiden en angenäm segling, stundom afbruten af några tunga regabyar. Långfredagen lade vi till invid kusten för gudstjenst och nattvardsgång ombord. Såväl der som sedermera, der vi skönjt något af fasta landet, presenterade det en öfvermåttan tropisk vegetation, der träden gingo ned ända till vattenbrynet och bildade de herrligaste och lummigaste hvalf, hvilkas grönska irga förger återgifva och hvilkas former ingen pensel målar. Den 16 ankrade vi på Panama redd. Om denna stad, om San Francisco, dit vinu snart begifva oss, samt om Oceanien skall jag skrifva i mitt nästa bref, som dock troligen nu ej sändes förr än ifrån Sidney. Farväl! — — Trolikarlen Olivo, som någon tid. gästat Eskilstuna, har lyckats till den grad förvända synens på en mäpgd hederligt folk, att derom cirkulera måängfaldiga kuriösa berättelser, bland hvilka stadens tidning anför följande: Olivo skickar en väcker morgon efter stadens barberare för att bli rakad. Barberaren infinner sig med kni! och öfriga attiraljer, tvälar in, börjsr raka, men vid hvarje gång han skall stryka af knifven befinnes den lika blank som när operationen börjades, till icke ringa förundran för den i sitt yrke väl förfarne barboraren. Efter slutad rakning betalar Olivo, och går till spegeln, som är nog oförskämd att presentera Olivo lika orakad som förut. Olivo ber barberaren sjelf se i en af Olivo framtagen spegel; och — hvad fär han se — om icke Olivo i mängfaldiga skepnader, rakad och orakad,. flintskallig och med väl friseradt här. Parberaren skyndade på dörren, med försäkran att icke för 10 rår bko vilja omraka Oliyo, — Allt bara trolleri!