undan. g DANMARE. Departementstidenden meddelar nu officielt etatsrädet Simonys utnämning till kultusminister. Faedrelandet yttrar med anledning häraf: Vi tro, att: det är större skäl att lyckönska ministören att hafva fått herr Simony till ledamot än denne att hafva blifvit minister. Han är en mycket duglig embetsman, en human, rättsint man, som vpprikti.t är sakernas nuvarande ordning tillgifven. Men det skall utan tvifvel falla honom svärt att tillfredsställa sig sjelf och landet i sin nya ställning. Han tillträder en ovan verksamhetskrets och det är visst äfven stort spörsmål om ett allvarligt intresse och aktning för kyrka och vetenskap skola kunna sätta honom i stånd att lösa de. omfattande reformfrägor, som föreligga, äfvensom om han skall ega nog kraft cch-energi att icke blott intaga en sjelfständig ställning i ministeren, utan äfven skaffa sig inflytande på de större lifsfrägornas afgöranden. Den 26 Maj har ett öppet kongl. bref blifvit utfärdadt, som förbjuder pytt allmänt val af ledamöter till Folkethinget den 4 instundande Augusti. ; i 2 Konungen har utfärdat en kungörelse till befolkningen på Island; med anledning af de klagomål, -soms blifvit auförda mot stiftsamtmannens på Island åtgärd att den 9 Augusti förlidet år upplösa den i Reikjavik sammankallade församlingen som skulle afgifva betänkande öfver Jagförslaget om Islands ställning till monarkien. Den kongl. kungörelsen ger f. d. församlingen en allvarsam skrapa för dess separatistiska tendenser och säger, att under den förvirring i begreppen om Islands: rätta och naturliga ställning. som för närvarande synes vara i landet, det icke är tjenligt att tills vidare framlägga något utkast till-lagom Islands konstitutionela ställning i monarkien , : hvaremot det gamla Althinget skall fortsätta sin verksamhet och sammanträda nästa år. Förre ministern för Slesvig, geheimerådet Tilliseh har blifvit vald till hedersledamot i borgareföreningen i Flensborg. Konstitutionens årsdag, den 5 Juni, har firats med mycken högtidlighet. I Köpenhamn flaggade alla i hamnen och på strömmen liggande skepp. I festen på Skydebanen deltogo 160 medborgare af olika samhäilsklasser. Regeringsdepartementerna och universitetet voro väl representerade, likaså sjöstaten, men deremot krigsmakten till lands mycket svagt. Bryggaren Jacobsen utbragte den första skälen för grundlagens gifvare Konungen, hvarefter. en särdeles vacker sång af P. R. (Ploug) afsjöngs. Bankdirektören Hansen utbragte skälen för grumdlagen. Allvarliga tankar måste denna gång blanda sig i festens glädje, ty händelser hade inträffat, som sågo hotande ut. Men för den 28 Januari borde man dock icke glömma den 53 Juni.. Det borde trösta och lugna, att man visste, att ingen förändring kunde ske i grundlagen utom på författningsenlig väg, och att det aldrig kunde blifva tal om att återvända till den gamla absolutistiska statsförfattningen. Han uppfordrade till att sluta sig omkring konungen för att värna den genom grundlagen förvärfvade konstitutionella friheten i dess fulla utsträckning. Församlingen svarade med ett niodubbelt hurrah. Prof. Bergsöe utbragte en skål för fosterlandets lycka och heder. Mag. M. Hammerich påminte om, huru vackert Danmark står genom konungs och folks lika stora trohet mot författningen, under det att det enigar Tyskland blott hade visat enighet i författningsbrott. Men om grundlagen skulle komma att utbreda den välsignelse vi väntade af den, berodde till en stor del på riksdagen; ty det var isynnerhet den, som skulle använda och bruka? Många hade varit missnöjda med regeringens verksamhet; men då-ordföranderne vid sessionernas slut kastade en återbick på den smängd af lagarbeten som: riksdagen hade fulländat, så kunde man icke annat än förvånas öfver dess verksamhet. Riksdagen var: derjermte folkets bästa tröst mot de bedröfliga helstatsplanerna, ty dessa kunde ju icke genomföras utan. dess samtycke. Talaren föreslog ett tack till riksdagen, derföre att den faktiskt hade bevisat, att efter vår liberala vallag kunde väljas kunniga, frisinnade och fosterländskt sinnade män och att två kamrar kunde arbeta tillsammans i enighet. Landsthingets president. etatsrådet. Bruun tackade på riksdagens vägnar. Förvaltaren Frederiksen föreslog en skäl för er ministör, som uppriktigt älskade grundlagen, och adjunkt Holbeck föremleddes deraf till en skål för de afgångna mini. strarne. D:r Ballin talade för enbet och sambållighet i att försvara grundlagen. Instruktör Nielsen utbragte en skål för konst och vetenskap. Konsul Hage tackade Marsministeren, Köpenhamns magistrat och kommunalstyrelse för hvad de 1848 hade uträttat för friheten. Sedan en sång af Ps R. blifvit rfsjungen, föreslog prof. Schiern en skål förl Slesvig med den önskan, att det mål, hvar-h för Danmark hade kämpat, nemligen en Klar gräns mellan Danmark och Tyskland, aldrig måtte blifva uppgifvet. Cand. Schack utbragte dereter en mycket rolig, humoristisk skål för en god utgång på de förestående valen, hvari han, utgående från den satsen: Gomard elle icke-Gomerd, det är frågann, giselade Bondevännerna, för deras: framdragande af obetydligheter och Femte-Juni-föreningen för desel overksamhet. Genom ett missförstånd kom höjesteretsadvokat Howitt att nedlägga en patetisk protest mot den föregående skålen. l: hvilken hr Schack på ett behändigt sätt afvi-: sade, i det ban utbragte en skål för armeen öch flottan. Konsul Hage utbragte ännu en skål för pressen, frihetens bästa värn utom riksdagen, Prof. Krieger för presidenterna j riksdagens båda thing; bankdirektören IHansenl för modetsimålet; lektor Stephens för Danmark, litet i utsträckning, men stort gåväl genom folkets: kraft och des nuvarande frihet, son genom dess historiska minnen. Festen slutades med en skål af dr Djörup för festbestyTelsen; . Festen wid -Egebeksvang nära Helsingör va utomordentligt talrikt besökt. Deltagarnesan-, tal uppgifves till -12,000. Festen öppnades kl. FerM. med en måltid uti den i skogen NE 30 KE a oa JP use AE EE HURT BISSE SKR I