Aftonbladet – 9 juni 1852, sida 1

mest bekanta af -Guano-orterna, belägne i Peru, utanför staden Pisco: Redan innan vi nått dem hade vi seglat förbi åtskilliga andra ögrupper, såsom San Gallan m. fl.; hvilkas högst besynnerliga formationer voro i hög grad intressanta.Beröfvade allt tecken till grönska lyste de än helt hvita af Gud vet hvad, eller liknade de stora berglika sandkullar af underliga former; kusterna; för det mesta bergiga, voro söndersargade i hög grad, bildande grottor, ja till och med portlika genomgångar tvärs igenom öarne. De trenne Guano-öarne syntes snarare lägre än de andra nyss omnämnda, mera jemnt kulliga och voro till förgen rödare; såsom ett afbrändt ljungfalt. Äfven deras stränder voro här och der likasom -afskurne till brant nedstupande berg, på mångfaldigt sätt sönderdelade i grottor. Utanföre den östligaste af dessa ankrade vi; den ensamt tycktes bearbetas. Der lågo nu tolf handelsskepp-af diverse nationer, en peruansk -brigg, som upprätthöll ordningen mellan skeppen och befolkningen, samt en holk, hvarpå öfverintendenten för etablissementet var boende, i sanning föga komortabelt. -.De fartyg, hvilka härifrån afhemta guano och hvarpå frakten ofta assigneras från Valparaiso till England och Nordamerika, nödgas först afgå till. Cadao för att visera sina papper och sedan till Pisco, hvarefter de hvar i sin tur få inlasta den dyrbara varan. Man landade vid nordpunkten af ön, vid en brant hedstupande bergvägg, uppgick på en med möda anbragt trätrappa och befann sig, då man nått höjden, midt bland boningarna. Ett par voro af trä, med tycke af de bekanta flyttbara husen, d. ä. helt nödtorftiga, och hem för bokhållarne och tillsyningsmännen öfver arbetet. -Arbetarne åter bodde i ett slags kojor, uppförda af rörmattor och bambuspålar, fyrkantiga, 4 alnar höga, fast både större och