Aftonbladet – 8 juni 1852, sida 2

ghet att här i staden betjena allmänheten med omibusvagnar samt om hvad vid utöfningen af sädar. ättighet bör iakttagas. Till de häruti meddelade, örut icke befintliga föreskrifter har öfverstäthällarembetet. ansett. sig bemyndigadt dels genom nädig krifvelse af den 22 Juni 1841, enligt hvilken det kulle. tills vidare. få ankomma på öfverstäthöllarembetet att säval för en då sökande, som, för andra ersoner, hvilka sig derom anmälte, meddela tillstånd åt betjena allmänheten med så kallad omnibus, uner vilkor om utskylders erläggande samt skyldighet tt ställa sig till noggrann efterrättelse de ordningsöreskrifter, som för begagnande af ifrågavarande kjutsningsanstalter kunde at öfverståthällareembetet neddelas, och. dels genom E. K. M:s den 18 Mars 851 aflätne nädiga skrifvelse, hvaraf inhemtas, att fverstäthällareembetet bland annat i underdånigbet mmält sig, med hänsigt till de ofta öfverklagade skick och öfverdåd, hvartill äkarnes här i staden örsvenner vid sina körslors förrättande icke sällan jort sig skyldiga, finna angeläget vara, att fulltändigare och mera bestämda ordningsstadgar blefve ill. efterrättelse för äkare och deras körsvenner medlelade, än de reglementariska föreskrifter, som hitills .gällande åkaretaxor innehölle; äfvensom det, när dessa ordningsstadgar, säsom oberoende af den jä bestämda tider skeende och till E. K. M:s nädiga röfning hvarje gäng anmälta taxesättningen, komme utt för framtiden fortfarande blifva gällande, syntes jfverstäthällareembetet lämpligast, att omförmälte ordningsstadgar sammanfattades uti ett :f öfverstäthälareembetet serskildt utfärdadt reglemente, hvilken itgärd jemväl borde äga rum i afseende ä de ordvingsreglor, som skulle tjena till efterlefnad för byrsuskar och deras. drängar och som hittills blifvit i yrkusktaxan intagna; men att då öfverståthällarembetet i betraktande deraf, att ehuru de uti åkareoch hyrkusktaxorna influtne ordningsföreskrifter. från början varit äf borgmästare och räd utfärdade, frågor om ändringar i berörde föreskrifter vid serskilda tillfällen blifvit af E. K. M. i nåder pröfvade och afsjorda, ansett de i afseende ä samma ordningsföreskrifter af öfverstäthällareembetet äsyftade förfoganden icke kunna utan E. K. M:s nädiga samtycke vidtagas, öfverståtbållareembetet anhållit om E. K. M:s nädiga bemyndigande att rörande härvarande äkares och -hyrkuskars: körslor. för: allmänhetens räkning genom :serskilda reglementen utfärda de förnyade eller förändrade ordningsstadgar, som öfverståthällareembestet kunde finna af behofvet päkallade; att isammanhavg härmed och då öfverstäthållareembetet vid granskning af de i nu gällande äkareoch hyrkusktaxor befintliga straffbestämmelser, bestågnde dels i böter eller deremot svarande fängelse vid vatten och bröd, dels ock i visst antal prygel, funnit samma bestämmelser, af hvilka de i äkaretaxan grundade sig på nädiga brefvet den 22 December 1824 samt de i hyrkusktaxan på nädiga brefvet den 9 November 1841; icke stå tillsammans med de äsigter, som nu mera syntes bafva i lagstiftningen gjort sig gällande, hvadan nägon tillämpning af dessa straftbestämmelser, så vidt de anginge urbota bestraffning, ej heller på senare tider ägt rum, öfverstäthällareembetet; hemställt, att E. K. M:t, med undanrödjande af de genom dessa tvenne Kongl. bref i omförmälte afseenden meddelade föreskrifter, måtte i näder tillåta öfverstäthällareembetet att uti förberörde tillämnade reglementen, för de öfverträdelser af derutiintagne stadganden, hvartill äkare, byrkuskar eller deras drängar kunde göra sig skyldiga, fastställa lämpliga viten i penningar, att vid bristande tillgång förvandlas i motsvarande fångelsestraff efter de grunder, Som för vitesböters förvandling i allmänhet finnas bestämda; samt att hvad öfverstäthällareembetet sålunda i underdånighet hemställt blifvit af E. K. M. i näder bifallet. På de härigenom meddelade bemyndiganden har öfverstäthällareembetet byggt sin behörighet att stadga vilkor, : ordningsreglor och straffbestämningar, hvaribland följande förekommit mig töreträdesvis anmärkningsvärda. fjoruiständ till allmänhetens betjenande med omnibusvagn skall hos poliskammaren sökas för ett är i sender, hvarefter körslorne icke må förtsättas utan att förnyelseaf tillätelsen skett och bevis derom blifvit uttaget. Ett vilkor, hvaraf fördelen visserligen är, att polismakten har omnibusägarne fullkomligen i sina händer och kan genom ett det. mäktigaste intresse tillhälla dem att fullgöra alla dem ålagda skyldigheter; men också ett vilkor, hvars öfverdrifna stränghet kan missbrukas till egennyttiga vexationer, dem en omnibusägare ej annorlunda: skulle kunna undandraga sig, än genom uppoftring af ett icke obetydligt förlag, deri han ofta nog kan hafva nedlagt hela sin tillgång eler sin kredit — således ett vilkor, till hvars stadgande en underordnad myndighet i ett välbestäldtsambälle ej lämpligen synes kunna få uppdrag. 2) Borgen. skall ställas för kronooch stadsutskylder, som kunna omnibusögaren päföras — dä likväl, i händelse ett sädant vilkor skulle vara mera behöfligt vid. denna, än de flesta öfriga näringar, ehuru förlaget bestär i hästar, vagnar och sådana effekter, som; vid fråga om utsöknirg af bristande utskylder äro lätt ätkomliga, det för ingen del synes vara lämpligt att ett vilkor af denna beskaffenhet får af en embetsmyndighet förelöggas, ät hvars godtfinnande det ej är öfverlemnadt att serskildt vid nägon. nöäringsidkares antagande sådant föreläggande meddela, och som än mindre kan äga att genom ett allmänt stadgande i förväg dermed belasta nägön viss närings alla blifvande idkare. 3) De personer, com tillförene af öfverstäthällare läte PAIR SOROS göt nyatiserade prakt. Det är I ufvudsakligen de norra. vindarne, herrskande under, vintern, som föra regn; orkaner, jemförliga med: Platas: Pamperos; äro alldeles okände, och till följe af denna klimatets blidhet och. jemnhet hörer ock Chile till de helsosarmaste ställen som kanske finnas på jorden. : Epidemier äro fullkomligt okända, sjukdomar ovanliga. Snö är I bafsregionerna fullkomligen obekant, ehuru på. Cordillererna ofta, fallander.i.sådanemassor att de för lång tid stänga passagen; som genom .de-trångavpassen, deny ofta blott enmulåsna kan tränga sig igenom, tro ganska svåra att befara. Om. Chiles historia, politiska lifoch geografiska indelning, statistiska förhållanden och dylikt har jag intet annat ait säga, än hvad du, finner öfverallt, t.. ex. korteligen i Bladhs arbete öfver detta lande: Du känner, att Chile genom Anderna är skyddadt för Plataproviasernas afund, genom den i norr belägnarstora. öknen Atacama för -Perus eröfringslystnad, och attdet i söder kring Chiloe. och Chouas Archipelagen har till grannar Puecherna, boende iAnderna, Araucanerne mel: lan floderna Bio-Bio och Valdivia, Chunchös mellan Voldivia och Chiloe mot hafvet, samt Huillichierna söder derom på. slätterna; samt att.alla dessa indianstammar, såsom nämndes fordom dödsfiender, hvilka aldrig. rätt lemnat Spaniorerna i trygg besittning aflandet, nu i fred sköta sina ofantliga hjordar på sina fria slätter. Du vet ock att Chile, sed 1 1819 lösslet sig från Spanien, nume ras af en femårig president med fyra ministrar och åtta andra rådgifvare, stt representationen är fördelad -i två Kämrar: senaten, bestående af 19 personer, valde för 5 år, och de deputerades kammare nu bestående af. 82 ledamöter, (en deputerad på 20,000 menniskor) valde för trenne år; du känner, att landet, som räknar vid pass två millioner menniskor, I erg CT Rn lader mnma: sk lsesROIRN IST RN bed