Aftonbladet – 5 juni 1852, sida 3

synes som en hög kägla, väldigt tornande upp sina bländhvita sidor mot himlen. e bättre klasserna i Valparaiso äro för mycket uppblandade med europeiska ankomlingar, för att af sin spanska egendomlighet hafva bibehållit annat än en obegränsad gästfrihet. Huset med allt är ert, är den välkomsthelsning, som ljuder emot den presenterade; och de af oss, som hade tillfälle att introduceras i familjelifvet, hade fullt upp att göra med emottagandet af all den artighet och vänlighet, som slösades på fremlingarne. Middagar och danssoirer voro ständigt aflösande hvarandra, och trefnad och nöje voro dervid lika hemmastadda som god ton och älskvärdhet i umgänget. Damerna ur societeten hafva i allmänhet den spanska typen, det är skönhet och elegans. De kläda sig med smak, synnerligast i båret och om fötterna; men såsom husliga fruar i europeisk mening lära de vara mindre passande, än att såsom naiva modedockor representera och agera älskvärda. Man har ock rätt ofta anmärkt lösheten af de chileska äktenskapen. Orsaken härtill är väl att söka dels i fruntimrens totala brist på huslighet, dels i männens sväfvande och lösa seder samt obelåtenheten med ett hem, så föga egande en matmoder. Men ett annat skäl torde ock ligga i den bristande religiositeten, hvaraf man kan väl säga att hela södra Amerika ger ojäfaktiga bevis. Man tänke sig katolska religionen upprätthållen af män, som, ej höjande sig öfver mängden genom kunskaper och ädelhet, ofta äro sjunkna nedom dem i immoralitet, och detta bland ett folk, som är fritt såsom de omätliga slätterna det bebor, är oroadt af hvarjehanda lefnadsbekymmer, likvisst ullenäst är?fallet för nöje