Aftonbladet – 5 juni 1852, sida 3

och flärd samt löshet i karakteren och sederna. Den katolska religionen lutar till verkligt förfall; folket börjar vakna och söka efter en substantiellare själaspis, och det synes af alla tecken -uppenbart, att i bredd med en stigande kultur, fria statsförfattningar, klok statshushållning, -samhällets inre konsolidation och höjandet af dess naturliga rika ressurser skall få ett protestantiskt allvar, som ät Nya Verlden skall gifva den lyftning, kraft och makt, som Europa börjar sakna. Men skåda blott detta Chile! Huru herrligt begåfvadt af Skapelsens Herre! Bördiga dalar, till öfverflöd frambrihgande sädesarter utöfver landets behof, en kuststräcka enkom anvisad för handelns och industriens alla välsignelser; berg, som sagolikt öfverflöda af ädla metaller och koppar, med ett ord, inom sig egande allt som utgör vilkoret för en kraftig och lycklig stat, detta Chile, sedan långliga tider en tummelplats för herrsklystnadens alla illgerningar och partiernas alla sargande oordningar, och ändå stående upprätt och modigt gående framåt på odlingens bana. Långt aflägsen kan ej den tiden vara, då detta land blomstrar upp lik en lustgård och står starkt af inre välmåga och fridens välsignelser. å Visa deså kailade bättre fölkklassefna en angenäm yta och äro de onekligen stående på en jemförelsevis god ståndpunkt af bildning, intelligens och civilisätion, så äro deremot de så kallade lägre nöra nog motsatsen många fall. -I:staden presentera de sig uti en smutsig, illavilen gestalt, sällan med angenäma reguliera drag. De hafva en habitus, som förråder brist på odling både i yttre och inre hänseende. :På-landet finner man väl ej detta så bjert framstående; tvärtom skola