Aftonbladet – 4 juni 1852, sida 3

ad betande Fond Seat mr TUVIAIIaUTIL all sistl. pingstafton utsläppa. gossen ur häktet. I dag har officiell rapport anländt till öfverståthållareembetet med svar på dess skrifvelse angående upplysningar om förhållandet med de uppgifter bröderne Isacsson afgifvit. Polismästaren Grenander och stadsfiskalen Linden uti Norrköping hafva intygat: att fabrikören Lundmark förklarat att Frans Wilhelm Isacsson, som under sin tjenstetid utmärkt väl sig förhållit, samt varit sparsam till den grad att han mången gång förnekat sig det nödvändigaste, och för Lundmark vid aflyttningen gifvit tillkänna att han, etter hvad L. ville minnas, ihopsamlat inalles omkring 500 rdr rgs. Vid afflyttningen från Norrköping hade Isacsson, enligt bifogadt intyg frånl dervarande sparbank, uttagit 181 rdr bko. Till kommissarien Kindbom hade bref ankommit från kronolänsmannen i Aby Moselius, hvilken uppgifver, att gossarne Isacssons fader, Isak Andersson, boende å Marks egor i Ödeshögs socken, vid med honom i närvaro af en gästgifvare Nilsson anställdt förhör, bekräftat gossarnes uppgifter om från bonom erhållna penningebelopp. Frans Wilhelm hade, då han lemnade hemmet, erhållit af fadren 200 rdr bko, och Carl Johan 100 rdr rgs, och sistl. höst i bref ett lika stort belopp. — Länsmannen Moselii bref innehåller dock, att han för sin enskilda del betviflar såväl Isak Anderssons som gossarnes uppgifter, och gör till slut några reflexioner, som, då ingen bevisning mot gossarne förekommit, äro alltför obehöriga och kunna blottställa hr länsmannen för obehagligheter. Undersökningen kommer i nästa vecka att fortsättas. — Drängen Johan Andersson från Örebro län anställd som machinist vid äldermannen C. J. Eorentz vid gamla Norrbre belägna badinrättning blef sistl. pingstafton inmanad i häkte derföre att han på ett lömskt sätt och utan föregången ordvexling tilldelat br Lorentz ett häftigt slag vid högra ögat så att blodvite uppkom. Vid polisförhöret berättade hr Lorentz att dä han kl. omkring 8 på aftonen inkommit å badinrättningens biljettkontor hade han derstädes anträffat Andersson vara stadd i gräl med föreständerska Ildigert Ekman. Andersson hade i häftiga ordalag förebrått föreständerskan derföre att icke drängkammaren blifvit skurad, och då hon förklarade : att sädant på helgdagsaftonen vore omöjligt emedan den som skulle verkställa skurningen vore sysselsatt i badrummen, hade Andersson yttrat ,jag befaller att det skall ske nu genast. Hr Lorentz hade då i fogliga ordalag bedt honom begifva sig ned till ängmachinen och sköta sin tjenst, men då Anderson skulle utgå genom dörren, tilldelade han br Lorentz slaget. Andersson erkände sitt brott, hvilket han så mycket mer ångrade, som hr Lorentz, säsom Andersson uppgaf, aldrig hvarken med ord eller gerningar näsonsin förfördelat honom. Han begärde att erhålla förlåtelse, men hr polismästaren förklarade att han icke kunde tilläta att ett så groft brott nedlades, hvarföre målet remitterades till domstol. — Skomakaremästaren Svante Rosenblad, boende uti honom tillhörige egendomen N:o 7 vid Köpmansatan, blef i dag inmanad i häkte. Säsom förut omnämndt är, har BR. flera gänger varit tilltalad för vildsint uppförande och att derunder hafva misshandlat sin hustru, oeh blef för en tid sedan tillsagd att så fort hun äter uppförde sig vildsint, blifva häktad. I dag pä morgonen har R. stadd i rusigt tillständ uppfört sig i sin bostad på det mest vildsinta sätt och bland annat utsparkat dörrspeglarne till alla rummen i den väning han bebor. Förhör kommer i morgon att med R. anställas. — Bonden Carl Erie Olsson från Ahlby gärd i Öster Haninge socken hade, under det han med sitt lass stod på Hötorget, observerat att enaf de derstädes kringstrykande s. k. schåarne tillegnade sig det hö, som han utlagt ät sina hästar. Olsson hade dä fräåntagit denne, hvars namn är Sundqvist, höet, men dervid kommit att knuffa till honom, så att 5., hvilken är en sjuklig och orkeslös person, fallit omkull. Nu lät S. inkalla O. till poliskammaren och yrkade ansvar ä honom för gatufredsbrott. O:s uppgift att en mängd kringstrykande personer dagligen uppehälla sig å Hötorget och tillgripa det för landtboernes hästar utlagda höet, vitsordades af kommissarien Jäderin. I gär, då förhöret äter fortsattes, hade 5. med sig tvenne vittnen, som påstodo att O., då han tagit ifrån S. det olofliigen tillgripna höet, gifvit honom en knuffoing, och i följd deraf dömdes O. att för gatufredsbrott böta 13 rdr 16 sk. och för ett slag 24 sk. samt att ersätta 5. med 2 rdr banke och hans vittnen hvardera med 32 sk. banko. 0O. medhade ett vittne, som förklarade sig kunna styrka, att O: ieke knuffat S., äfvensom att de af S. äbero pade vittnen icke vid tillfället varit nörvarande, men denna, hans. begäran afslogs. — Mamsell Hedvig Fernström, som i buset n:o 11 vid Nybrogatan å Ladugärdslandet häller mjölkmagasin, vår i gär uti poliskammaren tilltalad att, då poliskonstapeln Thalen infunnit sig hos henne för kallelse till polisen för olaga dricksförsäljning, hafva våldsamt knuftat T. för bröstet. F. nekade för angifvelsen och pästod, att dä T. varit för närgängen, hade hon endast stött honom ifrån sig. Mälet uppsköts för vittnens inkallande. — Dräöngen Erik Gustaf Norman hade från ängfartyget Blixten, liggande vid Riddareholmshamnen, kastat en tom butelj ombord till ängfartyget Kronprinssessån Louise, som läg tätt invid, och hvilken varit nära att träffa betäölhafvaren å fartyget, kapten Forsström, i hufvudet. Kapten F. 15t till poliskammaren inkalla N., emedan han pisvud fig ega al stledning tro, att buteljen varit riktad mot hurem N. deremot förklarade, att han endast af okynne ämsat kasta buteljen i sjön, men hade den utan h:n: vilja i stället kommit omborå å fartyget. Då inge; bevisning mot N:s nekande kunde förebringas, und slapp han med en lämplig varning. -— I dag meddelade rådstufvurättens 3 afdeln. wutslag i målet angående den i huset N:o 16 vid skeppsbron den 14 sistlidne Janvari timade eldsvåda; och som, hvad först angick skräddaremästaren Lars Lundqvist, han icke genom underlåtenhet att vidtaga nägon lagligen päbjuden ätgärd med rummen, för deras användande till vadäfabrik, varit till den i fabriksrummen uppkomne brand vällande, kunde något ansvar Lundqvist icke ädömas; i följd hvaraf det af ombudsmannen vid Stockholms stads brandförsäkringskontor, hr Expeditionssekreteraren och riddaren Sehyberg, i sammanhang med ransakningsmålet framställda yrkande om Lundqvists förpligtande, att till I branvdförsäkribgskontoret utgifva full ersättning för hvad kontoret i bfandskada utbetalat icke allenast till egaren af ifrågavarande hus, brukspatronen Bergman, utan äfven till egarne af de nästgränsande husen, uppgående sammanräknadt till 8383 rdr 16 sk. bko, lemnades utan afseende. Beträffande åter ogifta Sofia Berg, hvilken förestätt Lundqvists ifrågavarande vaddfabrik, så ansäg rätten henne, emot sitt bestridande, icke vara öfvertygad, att genom ovarsamhet hafva varit till eldsvådan vällande, och henne fördenskull hvarken kunna till ansvar derför fällas eller äläggas någon ersätt-! ningsskyldighet. — Den 31 Maj var antalet af personer integne på kurhuset 66 män och 75 qvinnor. LANDSORTS-NYHETER Upsala dv 2 Juni. Anmärkningsvärdt är,