Aftonbladet – 4 juni 1852, sida 2

IIUlUSUHUIIaALe — Svenska Tidningen har meddelat en insänd artikel angående fördelarne af en enskild bank här i hufvudstaden, uti hvilken uppsats äfven yttrats, att syftningen af den här påtänkta filialbanken var god och att man lofvade sig förmånliga resultater af dess -verksamhet, hvadan det åtminstone uti. intet fall varit vådligt att underlätta försöket. För att emedlertid motverka dessa åsigter, hvilka stå i uppenbar strid med tidningens egna financiela betraktelser och ännu mera med de xallvarsamma statsmännens. som drifva sitt spel i nämnde tidning, har den dock, vid meddelandet af slutet på berörde artikel, äfven intagit en annan insänd uppsats, hvari jemte många exklamationer emot skuldsättning förklaras djup tacksamhet för regeringens ådagalagda bemödanden emot den allmänna skuldsättningens öfverdrift. Då regeringen icke gjort någonting häremot, såvidt dertill icke skall räknas beslutet, som hindrat uppkomsten af filialbankerna, så måtte det vara detta beslut som anses vara förtjent af den stora tacksamheten. De allvarsamma statsmännen fortfara således i sin låtsade eller verkliga förvillelse, att banker äro skadliga emedan de äro låneinrättningar och i denna egenskap befordra skuldsättning; men huru skola några kapitaler kunna bildas, om de icke kunna göras fruktbara genom .Jån? De allvarsamma statsmännen vilja väl icke hindra uppkomsten af kapitaler? Om de ej vilja det, så få de dock tillåta att kapitalerna utlånas; ty de som ega dem, kunna i många fall icke sjelfva använda dem. Alla omyndiges pengar, enkors och ålderstigna personers kapitaler, embetsmäns, m. fl. kunna icke af sina egare sjelfya användas i industriösa företag. De måste således genom lån komma till deras disposition, som vilja och kunna använda dem. Arman så hufvudlös, att man anser sådant skadligt och tackar regeringen för att det förekommes? Enligt dessa orimliga åsigter, är den financiella ställningen bättre hos vildarne, som äro fria från alla skulder än t. ex. hos Skottarne, som i sina banker ha 30 millioner P. St. deponerade medel, hvilka alla göras fruktbara genom utlåning. Tänk sådan olycka för Skottland, der flera hundra millioner rdr utlånas genom bankerna! Hvilken ryslig skuldsättning! Det är väl att hrr Palmstjerna, Hartnsansdorff m. fl. af våra financiella talanger icke äro der. De skulle då få ett grufligt bestyr, att tillintetgöra alla dessa banker-och den fördömda skuldsättning som genom dem bedrifves. Men Skottland eger beklagligtvis icke de stora talangerna till sin disposition, och ergo få dess banker ohejdadt fortsätta sin rörelse. ! esse. SSR