filialbanker, hvilka erhöllo det besked. att Kjh Mit ej för närvarande fann skäl bifalla deras ansökningar om oktroy, har filialbanksbolaget i Mariestad, som var ett af de sålunda afspisade bolagen, enligt i gårdagens blad från Mariestad meddelad .underrättelse, uppgjort nytt förslag till reglemente i hufvudsaklig öfverensstärämelse med dem, som blifvit fastställda för Gefleoch -Halmstads-bankerna. Skulle 3å detta förslag afgifvas samma beslut som å det förra, torde vederbörande ha svärt vid att påstå, det ett sådant beslut grundar sig på felaktigheter i reglementet, hvilkas skadlighet den orotänksamme finansministern velat förekomma, Vi undra nu, om icke de andra filialbanksbolagen skola följa exemplet från Mariestad, men beklaga derjemte att de af baron Palmstjerna gillade mönsterreglementena icke blifvit bättre än de äro. A rg! R ja et br jr bn rt BN 2 rt rr — Efter Nya Wexjöbladet ha vi förut meddelat, att de deputerade från Kronobergs län vid -skatteförenklingsmöte, som hölls i Wezxjö den 17 Maj, enhälligt instämt i den önskan att grundräntorna skulle utgå: hälften i spanmål, en fjerdedel i kött, en åttondedel i fläsk och en åttondedel i talg, men enligt upplysningar, som sedermera kommit oss till handa, ha tankarne i frågan icke varit odelade. En af de deputerade, Salomon Johannessön från Sunnerbo härad, yttrade sig nem-l; ligen bestämdt för alla grundräntornas för-: vandling till penningeskatt, och ehuru plura-ls liteten af de deputerade stadnade vid ofvan-! nämnde beslut, skall dock ett ganska stort deltagande förefunnits för Salomon Johannes-, sonsanförande. Det var af följande lydelse: !, Utsedd att såsom ombud deltaga i socknarnes de-1 puterades öfverläggningar och yttranden vid det afl4 Kongl. Maj:t anbefallda sammanträde i det Konun-1 gens och Rikets Ständerspröfning underställda ärende: angående grundräntornas förenkling, kan jag icke un-4 dertrycka den af mina kommittenter delade förundran, ), att de handlingar, som ligga till grund för en full-Å1 ständig utredning af frägan, icke blifvit vederbörandel. hemmansinnehafvare delgifne, hvarigehom tillfälle j4 blifvit dem beröfvadt att taga fullständig Kännedoni: om: behandlingen af förevarande vigtiga ämne, der-1s under deräs rätt hufvudsakligen och mera än statens: beror. Detta anmärkningsvärda förbiseende af konun-, gens rädgifvare stär i oskiljaktigt sammanhang: med l:; den ofullständighet i utvecklingen af ärendet, som utmärker det köngl, cirkuläret af d. 10 Oktober 1851, deruti deputerade anmanas, att vid ett af vederbörande uppgjordt förslag ä de persedlar, som lä-nopligen kunna. komma. i, fråga att för framtiden såsom särskilta skattetitlar bibehällas, framställa de anmärkningar, hvartill de kunna: anse sig befogades. q 1 8 L S j: I I 1 t E E I t I 6 I en fråga af denna beskaftenhet, som ovedersägligen egentligen har till föremål att bereda en lättnad i de skattdragandes allt för tunga och allt förl. orättvisa bördor, erbjuder sig sjelfmant den af sakens vigt framkallade erinran ätt statsmakternas förberedande ätgärder och beslut i ärendet fått ega rum, innan de skattskyldige i ämnet. blifvit hörda och dem lemnats tillfälle framställa de äsigter, som. bordel grundlägga det definitiva afgörandet af ett mäl, deruti deras anspråk på upprättelse och rättvisa äro på-l. tagligen oafvisliga. Om den i lag och rättsbegrepp föreskrifna ordning för ärendets rättmätiga behandling blifvit iakttagen, hade den projekterade regle-! ringen för grundräntornas utgörande :ieke lagligen kunnat blifra inskränkt inom de gränsor, som det kongl. cirkuläret för frågans bedömande. bestämmer. Den proposition. Konungen till Rikets Ständer aflätit om skatteväsendets ordnande: efter de grunder tidsandan, upplysningen, billigheten och rättvisan bjuda, synes dock, huru resultatet ock mä blifva, utgöra gryningen till den dåg, som skall börja en ljusare framtid för den af skattebördor och hemmans öfriga prestationer djupt betungade och betryckta, utarmade skaåtteallmogen. Civilisationen och kulturen j: i alla rigtningar hafva redan länge bebädat den tid, då all jord blir underkastad , beskattning, dä i och med. denna beskattning jordbrukaren blir befriad frän alla de onera, skyldigheter och besvär, som betunga och förminska hans arbetskraft och verksamhet; då statskassan aflöner krigsmakten och staten direkte fullgör sin lika beskaffade förbindelse till dess öfrigel tjenare, och då ändtligen en enda skatt för jord eller egendom och en endå skatt för person och produktivt yrke blifva gällande. TI trots af det motständ, soml. sekelgarfila fördomar Och egoismen tro sig mäktiga att bjuda, skall den tid segrande bryta sig väg fram till det mäl, menniskan eftersträfvar, till hvilket hon enligt sin bestämmelse allt mer och mer fortgår och hvartill hvarken ståndsskilnad, bördsanspråk, privilegier eller hvilket samhällsparti det vara må kunnpa Hindra -henne ätt hinna, nemligen framskridandet i andlig och materiel ötveckling. Från denna synpunkt Iedes jag till den föreställningen, att vårt närvarande förbistrade, inveckladel. och oförnuftiga skatteväsende, en lemni-g af det bärbari, som medeltiden inneburit, skall f.rr eller sednare omskapas och förfalla. Det fordras ingen skarp. sinnighet för att inse, att de mängtaldiga titlar octl: olika benämningar, hvarander jordeboksoch hemrmansräntan af krohooch kronoskattehkemman utgär, utgörande för den förra 295 och för den sednäre 155 . serskilda beräkningar, icke kunna anses innebära nägot giltigt stöd eller antäglig norm för bestämmande af dessa hemmaåns utskylder till staten, hvilka alla tillkommit af serskilda och olika behof och af Jandsorternas serskilda beskaftenhet; ien tid, då penningerörelsen var obetydlig. och kronan följaktligen mäste i persedlar emottaga hvad hemmanet kunde prestera. Mängden af dessa skattepersedlar: ställer olämpligheten af de samma i fullkomlig dager och gör den i alla hänseenden vanlottade landstatsbetjeningen; bäde i anseende till debitering och uppbörd, ett odrägligt besvär, ändamälslöst bäde för staten och individen, i afseende på omöjligheten att kontrollera debiteringens riktighet. ad ; I öfverensstämmelse med de äsigter mina kommittenter i ämnet yttrat och enligt min. enskilda. öfvertygelse omr otjenligheten af den beräkningsgrund för jordräntornas utgörande; som för närvarande eger rum, får jag vördsåmt framställa den önskan, att alla grundräntor mätte få utgöras med: penningar, och att sålunda Kronobergs läns jordeboks 34 skattetitlar mätte älla försvinna och följaktligen ej en: gäng de föreslagna räntor, bestäende af spanmäl, smör, fläsk, kött, ved, hö och halm samt;-dagsverken vidare varda bibehällna, och att de alltså måtte förvandlas till en årlig ränta i penningar, så att värdet af allt, hvad? under nyssnämnde titlar är föreslaget :att: qvarstä,jL mätte, lika med hvad Rikets Stärider, hvad angär de j så kallade smäpersedlarne, redan afgjort, bestämmas F j I j Å j j l TN en gäng för alla i silfver; efter:1830 ärs myntfot, till ett belopp motsvarande medelvärdet af markegängs priserna under 20 år, räknade från den tid, dä reglering i förevarande fall blifvit verkställd. — Af Christian Tönsbergg utmärkta planchverk Norske Nationaldragte, tegnede af forskjellige norske Kunstiere, har ett nytt dubbelhäfte. 4 -8—9 blifvit i gvenska bokhandeln tillgängligt. Det innehåller 7 plancher, hvaribland isynnerhetiutmärka sig den första som framställer drägter från Nördfiord. den :fiarda som visar en. Suitendölaspk hi: S 6 S 4