fo ra 1 t at VR RE 0 Nr ra rr att på stället lära känna, huru törhållandet är i det ena och andra afseendet; Man har väl mycket prisat Englands politiska institutioner; men man har tillika endast alltför ofta röjt en temligen stor okunnighet om rätta naturen och väsendet af dessa institutioner, och man har icke sällan föreställt sig dem beroende på så egendomliga förhållanden, att deraf vore litet eller intet att lära för andra länder. Förf. erinrar, huru väsentligt förhållandena i alla dessa afseenden i sednare tider förändrats, huru t. ex. kännedomen af engelskan börjat anses nästan oundgänglig för en god uppfostran, huru ett ojemförligt större antal landsmän nuförtiden resa till England än förr, huru de återkomma mer eller mindre stämda till förmån för den engelska civilisationen, huru med ett ord engelska sympatier börjat allt mera hos oss göra sig gällande på bekostnad af de franska, som hittills i allmänhet varit öfvervägande. Enahanda anmärkning kan göras om andra kontinentala länder. Ja, i sjelfva Frankrike, som i första rummet representerat den kontinentaleuropeiska bildningen och i följd häraf alltid stätt i den skarpaste motsats till England, — i sjelfva Frankrike finner man det fordna hatet mot England allt mer och mer gifva vika för vänskapliga tänkesätt, och engelsk litteratur och seder görs allt större insteg. Till och med på teatrarna i Frankrike lärer förlöjligandet af engelsmän och engelska seder, som tillförene der utgjorde en stående galarätt, blifva allt mer och mer sällsynt. Den stora verldsexpositionen i London förlidet år har i utomordentlig grad bidragit till befästande af dessa förändrade tänkesätt i afseende på England. Genom detta fredliga medel har den engelska civilisationen gjort oerhörda eröfringar bland de kontinentala folken. Hvilka äro de yttersta orsakerna till denna vändning af det allmänna tänkesättet? Författaren anser väl otvifvelaktigt, att såväl det höga värdet af den engelska litteraturen på den ena sidan, som det stora inflytandet af den engelska industrien på den andra härtill verksamt bidragit, men dessa omständigheter hafva enligt hans öfvertygelse hvarken utgjort de enda eller ens de förnämsta orsakerna. Hvad som i detta ögonblick företrädesvis dra ger de europeiska folkens känslor och uppmärksamhet åt England är enligt hans tanka en aning eller liksom instinkt, som säger dem, att det är af den engelska folkstammen som de hafva att lära sig lösningen af de sambällsproblemer, hvilka så länge hållit de kontinentala staterna i jäsning, och som man allt hittills förgäfves bemödat sig att utreda. Förf. erinrar i forbigående, att den republikanska styrelseformen och personlighetsprinSR genomförande icke för sig äro några tillräckliga grundvalar för ett folks lycka och frihet, och att den monarkiska och aristokratiskt-plutokratiska författningen i England i sjelfva verket visat sig ega långt säkrare garantier för nationel lycka och personlig frihet, än någon af de republiker som man i sednare tider sett tillyxas på kontinenten; och han förklarar sin mening och på samma gång äfven ändamålet med sin resa närmare på följande sätt: Efter ett besök i England är 1848 tyckte jag mig temligen väl förstå naturen af de krafter; som uti detta -land ästadkomma så stora politiska och sociala förmåner. Men jag fann tillika, att dessa krafter äro så kringgärdade med: en väfnad af föräldrade och sinsemellan stridigainstitutioner, att man ofta har svärt att rätt bedöma deras verksamhet. Det föll mig genast in, att de förhållanden, hvilka jag här afser, skulle bättre kunna studeras i Förenta Staterna, hvarest, oansedt de skiljaktigheter, som förorsakas af den republikanska styrelseformen, sjelfva grundkrafterna uti samhällsverksamheten äro desamma som i England, men endast friare fått utveckla sig, och derföre nödvändigt mäste framstå i en klarare dager. Den önskan, söm till följd häraf hos mig uppstod att besöka Förenta Staterna, uppmuntrades äfven genom ett offentligt understöd. Jag önskar att de upplysningar, jag går att meddela, mätte åtminstone i nägon ringa män ätergälda den förbindelse, hyari jag stär till det allmänna. Det har icke varit mitt ändamäl att studera Förenta Staternas politiska förhällanden. Dessa sednare äro i allmänhet väl bekanta, ätminstone hvad grundprinciperna för det amerikanska styrelsesättet beträftar; och föga eller intet är i detta afseende att tillägga. Deremot har det synts mig angeläget att närmare undersöka speciela sidor af den amerikanska civilisationen, bland annat emedan man först genom eft sädant detaljstudium kan erhålla nägon rätt klär och tydlig föreställning om det hela. Det ämne, jag hufvudsakligen valt för mina forskningar, har varit den allmänna intellektuela bildningens tillständ i Förenta Staterna samt organisationer af undervisningsväsendet i alla rigtningar. Jag bar önskat se, dels huru alla hit hörande förhållanden gestalta sig under ett sä beskaffadt styrelsesätt som det amerikanska, dels ock de deraf härflytande inverkningarna på så väl de andliga, som materiela sidorna af den allmänna kulturen. Jag har ansett en något utförligare undersökning rörande detta ämne vara af så mycket större intresse, som man ännu, mig veterligen, icke blott i värt fädernesland, utån i hela Europa saknar alla andra detaljerade underrättelser derom, än dem man finner strödda i resebe. skrifningar af blandadt innehäll. Men om det ä ena sidan är af intresse att se, huru det andliga arbetet bedrifves och befördras i-ettland med sädana institutioner som Förenta Staterna, si ). föranleder, å en annan sida, detta arbetes organisation icke mindre att kasta mängen blick in tti sjelfva samhällsimättningens väsende. Jag vet i sjelfva ver. ket ingenting, som är bättre egnadt att gifva ett räti klart begrepp om det amerikanska styrelsesystemets verkningssätt och verksamhet, än undervishingsväsendet, — ingenting, som bättre än detta sednare tilläter att betrakta samfundslifvet från sälla sidor och i alla dess utvikningar; under det observationen vida mindre på detta fält, än på nägot annat, är blott stäld att vilseledas af politiska partistrider eller andra störande krafter. Man kan icke på nägot annat omräde få se en bättre bild af kommunalstyrelsen och af enskiltas och enskilta associationers verksamhet för allmänna ändamäl. Man kan, med ett, ord, uti ingen annan fräga bättre lära känna naturen af hvad som i England och Amerika kallas sjelfstyrelse (selfgovernment,), hvars rätta väsende egentligen ligger uti en stark kommunal. och asscciationsanda. : I bäda delarna stär Amerika ett långt stycke framför Epgland; och andra länder hatva snart sagdt allt att-lära. Ser man närmare in uti de närvarande politiskaförhällandena i Europa, sä skall man dinpa, att. det endast och allenast är på denna väg, somede kontinentala foiken mäste söka sin räddning undan bäde revolution och despotism; och om jäg ej alltför mycket misstager mig, så är det just detta dunkelt anade behof, som i det, närvarande ögonblicket fram för någonting aennat drager nätionerna närmare till den anglosechsiska folkstammen — den enda, som ännu i nögon högre grad utbildat sjelfstyrelsens id6. : Sjelfstyrelse — denna samhällsordning, som ensam kan tjena att gifva några säkra garantier för frihe ten; som; det den finnes, kan bereda frihet äfven i mn Britt ER fia Ne BTR REK