Aftonbladet – 28 maj 1852, sida 3

herr doktor, att hvarken jag. eller min dotter kan hysa den tanken att fortsätta denna förbindelse, då den strider emot herr doktorns önskan. Ludvig kan sjelf intyga, att jag gifvit mitt samtycke blott med det förbehåll, att han äfven skulle vinna herr doktorns. Och låt nu, efter denna förklaring, saken vara afgjord utan: vidare samtal.n I Tack för det! tack hedersvän! Om jag på något sätt kan vara till återtjenst, så säg mig till. Det skulle till exempel möjligtvis någon gång kunna behöfvas — Jag hoppas,, sade kapten, och rynkade ögonbrynen, att snart kunna — Tyst tyst! säg ingenting. Det var dumt af mig att nu komma fram med något sådant der. Låtsa som -det vore :osagdt. Men så alldeles utan samtal kan det ändå inte afgå. Jag måste höra af den här söta flickans egen mun att hon frivilligt. ger Ludvig sitt löfte tillbaka.n ,Herr doktor,, svarade Tilda, sorgligt men mildt, Ludvig har ej begärt sitt löfte tillbaka, och jag tror ej att han önskar det, men :till bans far: återger jag det.. Jag skulle ej kunna bära den smärtan, att se en son för min skull söndrad ifrån sin far. Ludvig hade trott att jag skulle bli en älskad dotter, han har bedragit sig, och jag afsäger mig-honom. Kanske är jag också för stolt att intränga mig der jag ej är gerna sedd., : Gud välsigne dig, söta flicka! Gud gifve att jag kunde göra dig någon glädje! Der du inte är gerna sedd? — så får duinte säga. Gud vet att ingen skulle ha varit heldre sedd än du. Nu kan jag väl säga, att jag hål!er likaså mycket af dig, som af den andra flickan, och det: fullt ut, .men ser. du, ett gammalt löfte och mina långa förhoppningar — ja ja, det der kan du nog förstå. Gud gör nog också dig lycklig, han kan inte annat. Och nu skall du tillsafsked tillåtasatt jag om famnar dig, för att visa mig att du ej hyser någon ovilja emot mig. Du har väl tillåtit det en gång förr, Minns du när din mor