Aftonbladet – 28 maj 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 28 Haj. De som oaflåtligen beprisa välsignelserna af en ,kraftföll styrelse må betrakta Frankrikes närvarande belägenhet? En berömd bankier blef för några dar sedan tillfrågad, Hvad anledningen var till den Hiflöshet; den osäkerhet och brist på företagsamhet, som herrskari hela frånska affärslifvet. Det Kkomiiner sig deraf att regeringen är för stärk, svafade börsfursten. Detta svar, som till en början :Kat synas likna ett skär: önebär en djup sanning, och målar på ci iräffande sätt belägenheten i Frankrike, lik-vta i hvarje land; der allenastyrelsen i sin egen vishet trör gig fri från skyldigheten att lyssna till folketsöfvertygelser och önskningar. TI sjelfva verket är hvarje styrelse för stark, då den disponerar krafter, hvilkas underhåll är ruinerände och hvilka ej i det närvarande sambället kunna finna en nyttig, och produktiv användning. Dessa krafter, långt ifrån att bidraga tul samhällets ändamål, äro tvärtom egnade att afleda styrelsens uppmärksamhet och verksamhet från detta mål och vända dem till Famhällets skada. reor o or I sjelfva verket erkänner Louis Napoleöns kraftfälla styrelse med hvarje dag mer och mer sin djupa moräliska vånmakt. Franska nationen, hvars olycka det alltid varit att jaga efter idealer, drömde att en stark styrelse; eller hvad;:den-ansåg -såy skulle bereda iandets sällhet;-och bortkastade i -en handvändning allt hvarföre den i sextio år kämpat, för att störta sigi: despotismens-armar. : Den drömde: om fredliga förbättringår, om konservatift-reformerande, regeringshandlingar, om: förenklingar :isadminisfrationen ;-Jlindringar i-beskattningen, en förnuftig och tidsenlig reförm i det föråldrade tullväsendet. Armaförblindadel De hade glömt att alla verkligt båtande samhällsförbättringar måste utgå från samhället sjelft, det vill säga folket, och att despotismen endast befläckar der den ger sig ut för att rena, endast nedrifver der den skryter ar att uppbygga: g : Ett folk som -bortger sin Bbeskattningsrätt har med detsamma på det nesligaste bortkastat sin frihet. I detta fall hade franska :folket ingen nesa att tömma; derföre har Napöleon sörjt. Han skyndade att undandraga budgeten hvarje skugga af representativ kontroll. Följden är ingen annan än en allmän finansiell förlägenhet, kreditens undergång och 73 millioners brist i nästa års ståtsreglering. Detta kad vara en liten varning för sådana fölkrepresentanter, som i ett svall af förtroende tanklöst och utan pröfning bortkasta sin rätt att kontrollera skatterhas användning. De smidå sig gyllene bojor, och de förtjena det, ty de bortskänka ej allenast sina egna skattebidrag, utan sina medmenniskors.Det ligger ofta i styrelsernas lynne en benägenhet att öka statsanslagen och använda dem på de för landet minst produktiva företag. Medan många, för att ej säga de flesta för Frankrike taturliga industrier ligga nere, gör sig Najoleon intet samvete åf att öka militärbudgeten ed 20 fattiga millioner. : Despoten har vidare qväft hela nationens ndliga lif och slagit pressen i bojor sämtinättfat utomdess en besoldad press, gom der likom annorstädes med den mest slafviskalydlad; det mest vämjeliga smicker förgyller och örgudar allt hvad makten gör och låter. Han ar för guld och glans köpt sig kreatur såsom Vero och Granier de Cassagnac, och genom såldsmedel förqväft hvarje ädlare tankeyttring. deh likväl ör ban till den grad litet herre öfrer det allmänna tänkesättet, att han, sedan ians egna officiella organer, oaktadt ingen opposition gifves, fallit i det djupaste vanykte och ädragit Big ett allmänt förakt, måste se sig om efter andra utvägar att verka på öfvertygelsen, En sådan utväg äro