PES Ve DD OAS ke. dt SUTAGCRGMCE TVCHURC Uppr sattser: 1) Är vår: tid poetisk ? af B. E, Malmström, med anledning af C. A. Kull: bergs och Gudm. Silfverstolpes utgifna diktsamlingar; 2) Om arbetetr, af S. J. Stenberg, en sammanfattning af de åsigter, som äro uttalade-i den nyligen utgifna delen af Geijers Sean pine samt i Litteraturbladet 1839 M d—11. ERA enes —r Med fredagens poster ingingo enligt P. T. från chefen å fregatten Eugenie tvenne rapporter. Utdrag ur rapporten från Callao af den 18 Mars: Min sista rapport var daterad Valparaiso den 25 sistl. Februari. q Sedan jag intagit åtskilliga proviant-artiklar, fyllt vatten och mälat fregatten, afseglade jag den 5 d:s från nämnde plats och ankom hit den 15. Grannskapet af linien har under denna segling redan låtit sig erfaras genom labra vindar och stiltje de sista dagarne af passagen, hvarföre denna varit ovanligt lång. Då fregattens väg från Valparaiso förde mig i grannskapet af de märkvärdiga Chinchaseller s. k. Guano-öarne, beslöt jag att genom nägra timmars uppehäll förskaffå mig kännedom af förhållanderna derstädes; detta sä mycket snarare, som ätskilliga svenska fartyg de tvenne sista åren intagit last vid dessa öar, och den nu vid Valparaiso värande svenska briggen Louise från Stockholm var på väg dit för att lasta guano på Amerika. 1850 lastades derstädes 5 svenska fartyg, 1851 3:ne, Vid mitt besök derstädes befunnos 12 fartyg under lastning, de flesta engelska. Detta antal ansågs för ovanligt ringa, jemfördt med hvad för ett par år sedan vart fallet, då omkring 100 fartyg funnos på en gång tillstädes, och under året 390 fartyg intagit last. Arbetspersonalen är nu inskränktare, men den har utgjort till och med 700 man, dels chinesare, dels brottslingar, som peruvianska styrelsen ditsänder, och till hvilkas bevakning, äfvensom för att bibehälla ordningen bland den mängd sjöfolk som är samlad, ett mindre örlogsfartyg, med militärtrupp ombord, är. stationeradt på stället. Detta, fartyg är under befäl af en kapten de Vaiseaux, som tillika är guvernör öfver öarne. Tillgången på guano synes outtömligoch man beräknar. att den. under. 200 år ännu kan vara tillräcklig för en lika stor, afsändning som den, hvilken under de förflutna ären öfverhufvud blifvit gjord. Orsaken till den i år minskade afhemtningen anses härröra dels frän den aftagande rörelsen på Kalifornien och det derigenom ringa antal fartyg, som behöfva söka återlast, dels deraf att sä betydliga qvantiteter guano de föregående åren hemtagits, att behofvet för ögonblicket är uppfyldt. Några fartyg äro emedlertid nu.här för att erhålla licence till lastning. vid Chinchaöarne, Ehuru visserligen ej bland de bäst lönande fraktförtjenster, och ehuru transporten, lastning och lossning af guanon är otreflig och besvärlig i anseende till den lukt den medförer och den lätthet. hvarmed: den flyger omkring vid. minsta väderflägt och fäster sig: vid. samt smutsar ned; allt, är dock denna fraktning:en säker och ännu länge alltid påräkpelig retur-last för nordiska fartyg, som besegla dessa haf, och denna tillgång bör säledes med skäl tagas i beräkning, då fråga blir att hitsända laster eller till dessa orter taga frakter. Den förenämnda svenska briggen. hade betingat: 14. piaster pr tom i frakt till Neworleans: Flera sätt hafva blifvit försökta af peruvianska styrelsen för att tillgodogöra afkastningen af Chinchadarne, och nu för tillfället. har en engelsman, som vistas. i London, åtagit sig att ombesörja försäljningen af guano till Europa och Amerika och att tillgodoräkna styrelsen behållningen, hvilken förlidet är utgjorde 20 piaster pr. ton. En betydlig. och gammal skuld, för hvilken republiken häftar til England; skulle sålunda smöningom amorteras... Det pris, hvartill guano nu bortslatas, är omkring. 45: piaster pr ton, varan fritt lemnad till köparen vid stapelplats i Europa och-Amerika. Den guano, som finnes på dessa. kuster, anses i godhet betydligt öfverlägsen den, hvilken afhemtas frän öarne på kusterna af Patagonien, af orsak att denna icke varit eller blir utlakad af regn, enär, såsom bekant är, här aldrig regnar. ; Här finnas inga andra örlogsfarlyg än en peruviansk ängbät och en brigg. Engelsmännen hafva en gammal aftacklad fregatt till recieving: ship. Nägot svenskt eller norskt fartyg finnes nu ej här. Norska skeppet Thordenskjöld bar för ett par dagar sedan afseglat till Chincha-öarne, för att lasta guano. — Jag ämnar i afton afsegla till Panama. — En man sjuk; den öfriga besättningen frisk., — Utdrag ur rapport från Guayaquil den 27 Mars: Min sista rapport var daterad Callao den 18 d:s. Sedan E. M:ts fregatt samma afton. lemnat nämnde plats, fortsatte jag seglingen längs kusten nordwart, med beslut att under förbiseglingen som hastigast anlöpa Guayaquils revier med fregatten och personligen gå upp till staden. Härtill föranleddes jag at platsens betydenhet i handelsväg samt egentligast deraf, att då E. M:ts sednaste. författning rörande konsulatdistrikten bestämmer, att en svensk-norsk konsul framdeles här skall anställas, ansäg jag ieke böra låta tillfället gå mig ur händerna att underrätta mig om ställningen och förhållandena på stället. En oväntad anledning bidrog att påskynda verkställigheten af detta beslut. Sträckande upp längs kusten vid mynningen af Guayaquils revier, upptäckte jag ett barkskepp, hvars manöver syntes mig misstänkt och besynnerlig. Det försökte först undvika fregatten, men då denna likafullt närmades, höll det ned mot henne, under Hamburgerflagg. Stiltje nödgade bäda fartygen attstraxti härefter ankra. Skepparen kom då ombord, underrättade mig att ett stort fregatt-tackladt sjöröfvarefartyg uppehöll sig på kusten, sade att han i början misstagit sig på fregatten och sjöröfvaren och anhöll att få päräkna skydd från fregatten mot kaparen, som han numera med visshet trodde vara uppgängen irevieret. Som det led mot aftonen och stiltjea hindrade fregatten att gå till segels, utsatte jag och armerade genast båtarne samt afsände dem uppåt rivieret, med ordres att sprida sig och söka förekomma det fartyget skulle kunna smyga sig ut under natten i det här flera mil breda rivieret. Sednare på aftonen uppsprang en liten bris, hvilken jag begagnade för att flytta fregatten så längt uppl som jag vägade göra i mörkret och den kinkiga navigationen. Följande morgon i dagningen fick jag, till min stora glädje, sigte på sjöröfvaren, som likväl endast syntes till halfva undermasterna. Bätarne återkallades. E. M:ts fregatt kunde likväl, i anseende till stiltje, ej gå till segels förr än kl. le. m. Till min förundrån läg skeppet alltjemnt stilla under amerikansk flagg, med unionen nedät. Det syntes tydligt att allt icke var såsom det borde, ehuru jag på beskrifning igenkände att fartyget var detsamma som jag sökte. Först mot kl. !,6 eftermiddagen kunde jag sända bätarne ombord, då det befanns att) blott en man (en amerikanare) var qvar ombord och! att sjöröfrarne gätt i land på kusten. Vid nu an-, ställd undersökning erfor jag alt fartyget blifvit taget vid Gallopagöarne af brottslipgar, tillhörarde en dervarande depöt från detta land; att besättviggen dels var i land vid öfverrumplingen, dels lyckats att med ena bäten skilja sig från fartyget; attskeppet bemäktigat sig en slup från Kalifornien, hvars besättning blifvit mördad, samt en mindre skonert här på kusten . (hvilket fartyg jag äfven fann jemte skeppet) hafvande ombord en del befäl och manskap, tillhörande general Floresg evreditian far hullon jag vidare får