TOR ST nt TE EN CO EC TR van FR JR da torna skulle förvandlas efter en medelberäk: : o s r ning af de sista 20 årens markegångspriser, och hvilken skatt skulle beräknas efter myntbestämningslagen den 1 Mars 1830. re Af förenämnde deputerade voro vid detlfo förnyade mötet 18 tillstädes och således 2lel frånvarande. Bland de tillstädeskomne deputerade frånträdde icke någon den mening han? förut yttrat. Till de deputerades besvarande framställdes fr 4 särskilda frågor, hvartill formulär lärer åtJo följt regeringens skrifvelse, som anbefallt dett nya mötets hållande. 5 Dessa frågor voro: 1:0 Anse deputerade de föreslagna hufvudränte-l, persedlarne: spanmäl, smör, hö och dagsverken, lämp1. liga för länet att bibehållas? : 2:0 Hvilka räntepersedlar kunna anses lämpliga q att mot dem utbytas?, 3:o Bör omflyttning föreslås till andra motsvarande räntepersedlar, och hvilka? 4:0 Föredrages att bibehälla. de uti nuvarande jordeboksoch hemmantalsräntorna ingående persedlar till antalet oförändrade? s Första frågan besvarades med ja af kam-l4 marherren Tersmeden och med nej af magister ra Trafvenfelt; men de öfriga deputerade undan-10 drogo sig att på såväl denna som öfriga frå-C gor lemna något annat svar än den förklaring, att de vidhöllo sina vid förra mötet yttrade meningar. De tre sednare frågorna för-, anledde icke något svar af kammarherrenlja Tersmeden och den fjerde besvarades med nej af hr Trafvenfelt, som, vidkommande den andra och tredje, ej skiljde sig från pluraliteten.d Bland de 16 deputerade, som icke afgåfvolta några särskilda svar på de framställda frå-h gorna, voro 12, hvilka förut förordat aälia rän-rö tornas förvandling till penningeränta och 4 som önskat bibehällandet af spanmålsa ta jeråte. penningar. De 12 ingåfvo ett sf dem samtligen undertecknadt skriftligt anförande hvari de redogjorde : för gm derna till sitt handlingssätt. Med dessa j3 förenade sig slutligen hr Trafvenfelt hyari 3 plutaliteter af Fä .e! varigenom den förra rad bibehållen; sf penningeränta blef osplitt Detta 22 korthet förhandlingarnes gång vid förenZ.ande märkliga möte. Enligt tidningen opsala, skall mötets ordförande, landshöfdingen baron von Kramer, hvars opartiskhet och grannlagenhet vid första mötet allmänt erkänts, nu gifvit de deputerade ganska all: l; varsamma föreställningar att besinna hvadl deras frid tillhördes, och kammarherren Tersmeden skall hafva tillåtit sig ganska hårda och löjliga utgjutelser, emot pluraliteten, som, enligt hans förmenande, genom sitt förfarande snöstan begått majestätsbrotts. Om någon. här skall anses hafva felat i skyldig uppmärksamhet för mejestätets helgd. så är det dock icke någon annan än finansministern som föranstaltat det förnyade mötets hållande och som, i fall blindheten icke varit så utomordentlig, väl borde hafva kunnat uträkna att en dylik förnyelse icke kunde lända till någon fördel för kronans anseende. Att finansministern sträckt sin omtanka ända derhän att sätta ett formulär till frågor ihanden på landshöfdingen baron v. Kremer, utvisar emedlertid att finansministern, så mycket han förmått, ansträngt sin omtanka för den goda:saken: å Tidningen Upsala har lofvat att i sin helhet meddela protokollet vid ifrågavarande möte, och så snart protokollet blir tillgängligt, skola vi, i fall det -dertill föranleder, kompletteral. våra uppgifter, äfversom intaga pluralitetens skriftliga anförande, ; Hvad det förnyade mötet i öfrigt. vidkommer, så har datsammas påbjudande erbållit ett så allmänt ogillande hos opinionen inom hela landet, att vi ej vilja anställa vidare betraktelser: öfver denna del: af saken, men nul återstår att-taga i betraktande resultaten af det sista mötet; Regeringen har velat från de deputerade inom ; Upsala län erhålla ett yttrande som vore mindre stridande emot regeringens förslag än det yttrande som de deputerade vid första mötet afgåfvo; men regeringen hari stället fått emottaga en bekräftelse på det förra yttrandet: Detta är en motgång, och, i deras ögon soml förstå att uppskatta det moraliska värdet hos politiska händelser, en ganska stor motgång. Men om regeringen, eller såsom vi heldre vilja antaga, finansministern; hvilken i-förevarande fall i främsta rummet varit kronans ansvarige rådgifvare, här lidit ett politiskt nederlag, så har å andra sidan folkets opinion vunnit en seger, som är en af de vackraste triumfer, hvilka svenska sjelfständighetskänslan på länge förvärfvat, Då vederbörande gjort sig besvär med anbefallande af ett nytt möte; då särskildt formulär för frågors anställande blifvit ditsändt, m. m., kan man: också lätt:föreställasig. alla de försökesom blifvit gjorda för vinnande af de deputerades öfvertygelse. Och dock frånträdde icke någonsenda den mening han förut yttrat. Något annat borde man icke heller -hafva väntat sig i Sverige. Då en svensk man offentligen uttalat sin mening i en vigtig angelägenhet, borde det väl icke kunna ifrågasättas att ban skall återtaga denna mening. Detta har i förevarande fall blifvit ifrågasatt; men den svenska. sjelfständighetskänslan har påett värdigt sätt afvisat en sådan uselhet. Detta resultat bör blifva lärorikt för vår konservativt reformerande minister och uppmuntrande för frihetens vänner här i landet. Ministeren kan finna att den ännu är långt aflägsnad från att kunna förmå svenska folket att glömma sin öfvertygelse, sina rättigheter, sin sjelfständighet; och vi hoppas att en dylik förmåga aldrig skall tillfalla nuvarande eller framtida ministeriela talenter. Må derföre ministeren heldre sjelf jemka något på sina åsigter samt laga att de blifva litet mindre stridande emot folkets; En mötsatt riktning kan i längden icke bära sig. Folket åter har fått ett tillfölle att ånyo öfvertyga sig, att det eger sin gamla sjelfständighetskänsla, som alltid ledt det till opposition mot förtryck, till aktning för lag och se ARR RS RR RAR EN AR SIT TNA er å RR MM FM gt —