Aftonbladet – 14 maj 1852, sida 2

i det. som företrädesvis .mot Carls reduktion uppretade i samtid och. efterverld. i: Adelsväldet var bräckt redan 1633 och kan ej åberopas som ens den lamaste ursäkt för de sednarereduktionerna. Dessa voro ej heller riktade förnämligast mot adeln, utan fast mer emot förmögenheten, hvar helst den kunde anträffas. Tyngsta ansvarigheten faller på -konungen, Dernäst falla förebråelserna på de 8. ks. reduktionsmakarne, hvilka för att göra lycka smickrade Carl, hjelpte till att qväfva hans samvete och sedermera lånade sig till villiga verktyg vid orättvisornas utförande. Afven ständerna: voro mycket tadelvärda, som läto sig drifvas dels af-fruktan för makten, dels af den: föraktliga afund, som utmärker dem hvilka ej blott stå lågt utan ock tänka lågt. Allenastyrandet är sig öfverallt och alltid likt. Äfven Gustaf III började den nya banany: sedan. friheten blifvit uppgifven, med hofsamhet och bifall från många; men steg för steg framräckte enväldet sina klor och snart stod despotismen fullrustad. Läraremötet. ; Vi äro nu i tillfälleratt meddela den af rektor Westerlund jemte tolf andre lärare vid det förenade elementarläroverket i Westerås. til Pedagogiska Föreningen härstädes afgifna adress med uppmaning att sammankalla ett nytt läraremöte, som förut blifvit i tidningarne omnämnd. Den är af följande lydelse: Till Pedagogiska Föreningen i Stockholm. Då den af allmänna läraremötet i Stockholm är 1849 valda bestyrelse beslutat ätt icke heller i är läta sammankalla nägot al mänt läraremöte: dä lärarne i hufvudstaden af flere skäl draga i betänkande att änyo taga initiativet i denna angelägedhet, men likväl ef ter trenne ärs förlopp och ytterligare vunnen erfaren: het om ändamälsenligheten eller icke-ändamälsenligeten af de olika ätgärder, som vid olika läroverk blifvit vidtagna i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga bref af den 6 Juli nyssnämde är, tid och omständig seter synas fordra, att lärarne frän rikets elementarläroverk, så fort ske kan, samman räda för att sinsmellan pröfvå och utbyta det mängsidiga förråd at rön och insigter, som under dessa är blitvit förvärf sadt, samt efter mogen öfverläggning ioför en upp:yst regering och en bildad allmänbet uttrycka sina ankar och önskningar om läroverkets nuvarande ställaing och behof för en ändamälsenlig utveckling; hafva indertecknade, lärare vid elementarläroverket i Westeräs, funnit sig uppmanade att i detta maktpäligsande ärende vända sig till Pedagogiska Föreninger i Stockholm. Genom pyssnämda nädiga skrifvelse hafva de band, åvilka dittills hindrat läroverkets fria utveckling, blifsit lossade, och den frihet, som derigenom inträdt, jar öfverallt föranledt vigtiga förändringar. Om ock tessa ännu icke öfverallt burit önskad frukt, sä häreder sig detta, enligt undertecknades tanke, till icke ringa del derifrän, att lärarne i värt glest bebyggda tand äro allt för mycket skilda från hvarandra, ja nåhända äfven någon gång nog benägna att isoleras sig och hvar å sin ort handla på egen hand. För att andanrödja denna olägenhet, sammankallades 1849 iet första allmänna svenska läraremötet, uti hvilke: skolans vänner då trodde sig se ett godt tidens tecken. Man bar kallat vär tid associationernas, och j otaliga riktningar har ock genom samlad kraft mycset godt blifvit uträttadt, som skulle hafva öfverstisit enskildas krafter. Svenska läroverket beträdde lenna bana första gången 1849. Afsigten att derpå fortgå var då lika tydlig som enhällig, och vi missraga oss säkerligen icke, då vi anse samma lyckliga förhällande ännu ega rum, Dä emellertid, sedan bestyrelsen för det allmänna svenska läraremötet trädt tillbaka, iogen enskild lärare torde tilltro sig att göra första steget, hafva undertecknade kommit på den tanken, att ett större antal lärare med mera förtröstan och hopp om framgång kunna väga försöket. At dessa anledningar anhälla undertecknade, att Peda sogiska Föreniogen, så vida dess ledamöter anse et: sammanträde af lärare från rikets universiteter och alementarläroverk önskligt, mätte töranstalta ett sädant; och föreslå vi, att detsamma, i likhet med dei allmänpna svenska läraremötet 1849, öppnas på aftoaen den 18 nästkommande Juni eller ä dag, som Pedagogiska Föreningen kan finna lämplig. I sammanhang härmed få vi nämna, att ifrån oss sill de flesta läroverkskollegier afgätt skrifvelse med uppmaning, att ätvea för deras del till Pedagogiska Föreningen uttala samma önskan. Westeräs den, 7 Maj 1852. L. Westerlund. E. G. Björling. D. Olauson. A. Hedenlund. — S. H. Rathsmon. F. J. L. Wulf. V. Enblom. J. J. Broden. C. A. Hvasser. 4. LD. Mossberg. L. H. Afzelius. CO. E. Bergstrand. --Man finner häraf, att denna adress blifvit från Westerås meddelad äfven till andra läroverk med begäran, att lärarne måtte förena sig i uttrycket af enahanda önskan. Då Pedagogiska Föreningen emellertid redan genom inbjudnings utfärdande gått denna onskan till mötes, förmoda vi, att man anser afgifvandet af några ytterligare uppmaningar öfverflödigt. Att Föreningen icke, såsom uti den ofvanstående uppmaningen blifvit föreslaget, velat inskränka mötet till lärare vid universiteter och elementarläroverk, utan gifvit inbjudningen en utsträckning, som äfven omfattar folkskoleväsendets mälsmän, kan man väl icke annat än på det högsta gilla, då man erfar. att det särskilda möte, som är afsedt att i Juli månad -hållas: af: fölkskolelärare jemte organister och kantorer, icke egentligen har något pedagogiskt syfte, utan hufvudsakligen ett ekonomiskt, nemligen öfverläggning angående bildande af pensionsföreningar. Också äro vi öfvertygade, att de, som utfärdat adressen, skola vara de första att gilla dehna utsträckning. YA NA MM ID I Ne a en UTRIKES Med södra posten erhöllo vi i dag danska blad af den I1 äfvensom en daces utländska