Aftonbladet – 10 maj 1852, sida 1

STOCKHOLIH, den 10 Haj. Fyratio år hafva snart förflutit sedan Sverige och Norge förenades under samma konung, och ännu har till följe af i högsta grad missgynnande omständigheter föreningen nästan endast visat skuggsidor. Medan vissa högpolitiska intressen efter bästa förmåga söka att. afvända svenskens sympatier för det demokratiska Norge, och. man ännu alltid saknar utsigt att se unionsförhållandena på officiell väg ordnas på ett för båda rikena tillfredsställande sätt, hafva enskilda intressen. nästan afslitit det sköra bandet mellan folken.. Nyss satte sockerfrågan alla onda och hat-fulla passioner i rörelse; nu hotar det öfver-klagade lurendrejeriet öfver riksgränsen att upptända ett nylt och allmännare industrikrig,, och ingenting göres uppifrån för att återställa: det goda förhållandet. Man skall med skäl fråga sig: hvart skall allt detta taga vägen? Innan vi likväl yttra oss om de unioner frågorna anse vi. oss, isynnerhet för våra i2erska bröders skull; böra yttra några ord. om en annan till utseendet obetydlig sak, neraligen Upsalastudenternas tilltänkta gästbesök i Norges hufvudstad. Vi hafva sett mer än en ynglings blickar glänsa vid tanken på detta. besök; vi hafva hört mer än en åldrig man. välsigna företaget. Sverige sänder en utvald. skara af sin ungdom för att till bröderna ve-stanfjells öfverföra en fredshelsning, som trotts de skenbara stridigheterna kanske aldrig iunerligare gått ur svenska nationens hjerta, Så tänkte vi och mången med oss, då vi för några dagar sedan i det norska Morgenbladet läste en insänd artikel ämnad att frånsäga våra Upsaliensers besök, som insändaren föröfrigt anser blifva kärt och välkommet, den mera imposanta karakteren af ett skandinaviskt studentmöte, hvilket är utsatt att först nöår ega rum i Köpenhamn och Lund, 5 du nehållande dessutom några anmärk . Ce är ver Upsalastudenternas uteblis --aPINgar Ofnav e vande från den det är. brlika Prag i Christiania förvits ud dighet. -närkningar icke sakna en er artikel -har så: väl i andra norska Jos Sar somi sjelfva Morgenbladet framkal-v sådana uttryck af sympati för de väntade gästerna, som måste glädja hvarje svenskt hjerta. Vi äro nu försäkrade att våra unga resenärer skola i brödrarikets hufvudstad finna ett mottagande mera värdt än alla yttre festligheter, hjertlighetens och välviljans..-Den Varma sionesstämning mot Sverige som nttalar sig.i dessa uppsatser uppmanar ossatt yttra några ord till upplysning om våra Upsalastudenters uteblifvande förlidet år, hvilka måhända vid det blifvande besöket skola undanrödja någon förlägenbet å ömse sidor. Insändaren i Morgenbladet förebrår Upsalatudenterna att såsom förevändning för sitt iteblifvande förra året hafva begagnat den då irade magisterpromotionen, och menar att denna treåriga maskerad; som kallas promotion, hvilken -med full: rätt för insändaren klingar rabgeschmackt,, icke borde hafva afhållit hela den stora studentkåren från allt deltagande i ett möte; som för: heta Norden måste vara i hög grad imposant och betydelsefullt, .och som vi tillägga det på-egua vägnar — i de svenska deltagarnes hjertan 1varlemnat ett outplånligt minne. Vi bedja den norske artikelförfattaren vara öfvertygad tt ingen af vår studerande ungdom ett ögonliek: skulle hafva uppoffrat deltagandet 1-en torartad fest för åskådandet af en tom -.cerenoni, som;ör intressant nog såsomen fölkest, men för ungdomen sjelf ej blott intresseös utan nästan rent af förhatlig förde olägeneter och de absoluta hinder den vidunderliga nrättningen, som man äflats att bibehålla i de rya akademiska konstitutionerna, lägger i vi