STOCKP.OLM, den 8 Maj. I visst aff sende synes vår konservativa ministör komma att dela samma öde som toryministere,g i England. Det motstånd från folkets sida som drabbar den engelska ministåren i protektionistfrågan, träffar våra ministrar I skatteförenklingsfrågan. Skatteförenklingsfrågan har väl icke den wigt för oss som frihandelssystemet för engelsmännen, men den lifliga strid, som denna fråga länge underhåliit mellan folket och vår byråkratiska aristokrati, har gifvit den en stor politiek betydelse. Hvad som ;ännu mera på sista tiden härtill bidragit, är att finansministern baron Palmstjerna, sjelfva hufvudmannen och ledaren för vår ministeår, synes använda alla de krafter som stå honom till buds, för att i denna angelägenhet imponera på folket och der genomdrifva sina åsigter; men att, oaktadt alla sådana bemödanden, folket likväl under iakttagande af den största hofsamhet emot reJR och dess förslager temligen enhälligt örkastar dem. Hvad som här synnerligast gör finansministerns ställning svår är, att han helt och hållet saknar förmåga att fördraga motgångarne os opinionen, i följd hvaraf han, för att förvandla dem till seger, äflas att genom nya cirkulärbref aftvinga folket opinionsyttringar som det sjelft icke är benäöget att afgifva. Sedan första stormlöpningen blifvit afslagen, är det vanligen vådhgt att försöka den andra, men har äfven den gått olyckligt, så finnas icke några förhoppningar för den tredjes fram-t gång. Man kämpar då blott för att förökal!l nederlagets olycka, 1 l l L f es ÅN ch tek ngr dt kn In —JR RR fr DÅ ch br DR AR 2 AR VS TNA Så synes äfven förhållandet blifva med finansministerns genom de ryktbara cirkulären. förnyade stormlöpningar emot folkets opinion i skatteförenklingsfrågan. Om vi måste skänka vår beundran åt den vilda tapperhet som finansministern härvidlag ådagalögger, kunna vi icke säga detsamma om : hans takt som politisk fältherre. Hans djerfbet som partigängare gör honom oskicklig som l: general. Han utfärdar order som sakna mening och derför ej blifva verkställda, och dål ban häröfver blir uppbragt utfärdar han nya,l som-endast väcka löje. Då baron Palmstjerna icke kan. förhindral svenska folket att till tronen framföra sinal! önskningar i hvad mål som helst,. kan -han naturligtvis icke heller hindra detsamma att il: afseende på skattereformen uttala sitt verkliga l: och fullständiga omdöme, helst sedan frågan! blifvit: hänskjuten till folkets utlåtande; men !: likväl försöker finansministern att uppställa sådana hinder. : Sedan de skattskyldige inom Upsala län genom sina deputerade yttrat sig för en störrel: förändring i regeringens förslag å skattetitlar! f l i 4 för länet, utfärdar finansministern ett cirkulär den 8 April, hvari :de deputerade uti andra län förehällas, att de endast ega att utlåta sig om mindre förändringar i de afgifna förslagen, och sedermera anbefallas; förstnämnde deputerade genom bref af den 21 April, att vid nytt sammanträde, som kommer att hållas den 18 i denna månad, afgifva nytt utlåtande, som genom hvarjehanda föreskrifter begränsas på helt annat sätt än som förut egt am. . Derefter ingår underrättelse att dalkarlarnel: vid möte i Fahlun, föratt icke försynda sigl! emot cirkuläret af.den 8 April, gifvit sitt yttrande i skatteförenklingsfrågan den form, att ehuru de icke ansågo sig berättigade att begära räntornas förvandling till endast penningar, pkvilket de dock ville framställa såsom deras högsta önskans, så begärde de att räntorna måtte bestämmas till blott spanmål och penningar, och yttrade sig således för afskaffande af räntetitlarne kol, ved och dagsverken, hvilka tre titlar dock voro de hufvudsakligaste i re-l geringens förslag för detta län, emedan del uppgingo till 98,996. rår, då genningar och spanmål endast utgjorde 13,508 rdr. Nu uppstår den frågan: skall finansministern visa sig lika rask emot Dalkarlarne som emot Upländningarne? Skall han äfven anbefalla de förra att vid nytt möte afgifva ett annat utlåtande? Eller månne han börjar inse att han strider emot en opinion som är alltför stark, för att kunna nedtystas genom cirkulärer och hvilken opinion är lika kraftig om den, såsom i Dalarne, uttalar sig i enl önskan eller om den framträder såsom en begäran eller ett bestämdt omdöme? Dalkarlarnes utlåtande tynger lika mycket i vågskålen emot regeringens förslag vid dess slutliga pröfning som någonsin Upländningarnes; ty alla dessa utlåtanden äro blott opinionsyttringar, och sådanas värde beror icke af någon diplomatiskt bestämd form för deras framställning. Derföre är också finansministerns arbete på : opinionsyttringarnes form ett af. de mest otacksamma. Men sedan han en gång beträdt denna bana, så får han väl derpå fortgå; och vi anse oss således ha att förvänta nya provinsmöten ej blott i Upsala och -Fahlun, utan äfven på alla andra ställen der ett större ogillande uttalat sig emot regeringens förslag. På det dessa nya möten likväl må få en mera önskvärd utgång för vederbörande, blir det dock nödigt, att nya cirkulärer utfärdas, sedan det af resultatet i Fahlun tydligen visat sig att det af den 8 April icke för ändamålet är tillfyllestgörande.Det torde härvid blifva bäst att finansministern låter för de! deputerades utlåtanden upprätta ordentliga fore mulär, der alla de frågor som de deputerade skola behandla blifva så uppställda att de! kunna besvaras med ja eller nej, med be-j stämd tillsägelse att de deputerade för öfrigt! icke ega att uttala någon tanke, fälla något! omdöme eller framställa någon önskan. Detta är-den sista, oundvikliga konseqvensen af finänsministerns förfarande i denna RR Fat ECE DE JE JA ERS) KIRCONS. VINSTA ESA 1, ARASSRIRESKJ EN