Mrörnn AP RE READ Nr ND rr Familjen läg för Sfotgarn, färdig att inskeppa sig för England, om lyckan svek i en väntad afgörande batalj med Uraguayska republikens trupper. Presidenten lät sända förfriskningar till begge de svenska örlogsfartygen och vår Herre lät äskan dundra, Pamperon bläsa och regnet strömma. På äterresan stannade vi 2:ne dagar i Monte-Video, der lotsen liqviderades med. 450 klingande. piastrar för trippen på La Platafloden. Vi togo afsked af vår vänlige och gästfrie landsman doktor Michelson. Fartyget försägs med bristande förnödenheter och sist inhissades 4 st. lifs lefvande oxar — detta är all den politik jag bunnit insamla från dessa stater, som anses för herrliga länder; men jag tackar Gud för, att jag fått mitt hem på den svenska jorden. Snart befriades fregatten från dess tunga jernboja och utvecklade en :svällande -segelmassa af.!, tunnlands areal; efter 10 dygns fin segling ankrade hon i Magelhaenska sundet midt ibland guanoföglar, sjölejon och själar. Endast ett så stort fartyg — en engelsk fregatt -— hade tillförene på denna väg gätt fram till Stilla hafvet — Eugenie blef det andra! De första dagarne gjorde vi blott korta distancer : mellan Patagoniens. och Eldslandets stränder. Landen äro till en början ej synnerliger höga och tyckes bildade af starkt markerade lerlage: öfver hvilka läg en brun solbränd gräsmatta späckad med läga buskväxter bland hvilka Guanacer betade; här och der sågs en maklig struts ruska på sitt yf viga plumage.. Den 30 Januari vid midnatten ka stade vinden om till frisk ostlig och floden satte vid samma tid raskt in i sundet; detta var en för god chance att släppa obegagnad ifrån oss, ankaret lättades genast, segel sattes, och i kolsvarta natten, så till sägandes, susade. den svenska fregatten genom den länga och smala ränna, som kallas First Narrow, hvarefter kurs: sattes på Second Narrow — eller som der stär issjökortet. på Second Gaulet — som vi i soluppgängen svepte igenom; komna ut på ett större flack af sundet träffade vi engelska örlogsängbäåten Virago, som sökte efter mordbrännare och banditer. Förhällandet dermed var i korthet följande: Chili hade för några är sedan anlagt en deportationsinrätt ning vid Sandy Point äå SO. kusten af Patagonien, i början af sista November fanns der 200 brottslingar, 85 soldater med befäl och guvernör. En person bland detta-befäl ställde: till uppror, fick truppen på sin sida, släppte fångarne lösa, förklarade dem för fria medborgare, mördade guvernören och hans närmaste omgifning. Nägta dagar sednare kom ett amerikansk! skepp och en engelsk skonare till Sandy Point, icke anande ställningen på stället; skeppet hade en dyrbar last och omkring 3 millioner i guld och -silfver mynt ombord. Väldsverkarne togo begge. fartygen, mördade. de. dem ,medföljande redarne samt den engelska kaptenen; derefter inskeppade sig röfvarskaran 3 nämnde farkoster -och seglade nägra mil längre söder ut till Famine Bay, lvarest fänns en depot af boskap ach andra lifsförnödenheter, tillhörande sagde deportationsinrättning; bevakningen på stället mördades, 200 boskap slagtades, plundring utfördes och husen brändes. Först i början af Januari-blef saken bekant i Valparaiso, och genast sändes Virago till sundet och lyckades snart att der uppfänga skonerten med 100 brottslingar. — Skeppet troddes, :med rätte upprorsmannen och skatten ombord, vara på väg rund Cap Horn till någon plats på kusten af Chili. Sedav vi: erHällit dessa underrättelser och en noga beskrifning på meranämnde skepp, fortsatte vi samma dag resan till Famine Bay; der vi ankrade i solnedgäånRöken uppsteg ännu från ruinerna. der och marken var betäckt med qvarlefvor efter det stora slagtet. Landet hade: ett vildt utseende, höga snöbetäckta berg och stora urskogar mötte vära blickar hvarthelst de vändes. Vi lägo qvar i 3 dagar, under hvilken tid vetenskapsmännen gjorde exkursioner, och annat folk roade sig med jagt och fiske. :.Fängsterna i hvarje fall voro tillfredsställande. — På batteriet finnas uppstoppade foglar och fiskar till så stort antal, att om de voro lefrande, skulle de ega kraft att i förening bogsera fregatten mot en bra nog bris; gräs och plantor i gråpapper fins der nog för att dermed föda vär life Stock i veckor; ;dessutom :ega vi .en stor samling af insekter på mnälar, och hvarjehanda småsaker förvarade i spiritus. — Fartygets tackling öfverbalades, vatten och : bränsle intogs och så bör jades Fär kryssning igen; en dag bläste det härdt emot, vi hade 2 ref i-märsseglen och ett i underseglen och slogo oss sålunda upp genora den smala passagen som benämnes English reach, och gjorde på f. m..33 genomvindsvändningar; täta fallbyar nedrul: lade. från de; höga isoch snöbelagda bergen, men skadade :oss ej; det var en glädje att segla sä, ocksä voro alla glada och belåtna med dagens vackra arbete: Den 10 Februari — Eugenia-dagen — fingo vi åter ostlig vind. Vi voro dä till ankars i Borja bay, och dä vi i anseende till vinden ej kunde komma ut derifrån genom det vanliga inloppet, sä lodade vi oss till en smal passage mera vestvardt hän, der dittills säkerligen intet fartyg passerat; vid middagstiden voro vi till segels; vinden tilltog i styrka och Eugenie sväfvade fram med en fart af 11 å 12 engelska mil i. timman, lustigt jagande framför sig silfverglänsande delfiner och sprutande. hvalar! KL. 10 : på aftonen voro vi vid Cap Filares, efter att på 14 dagar, at hvilken tid vi legat mera än hälften. till ankars, hafva genomseglat Magelhaenska sundet från öster. Var det nw slut med sundet, så var det ock slut med den goda vinden; en svär sjö med half nordvestlig storm mötte oss vid inträdeti Stilla hafvet, och vi mäste i 2 länga, kalla, och våta dygn pressa oss klara från lä land. — Handelsfartyg begagna ofta med fördel den-l: na väg, då de gä ifrån Stilla hafvet, men åt motsatt led är den ej att rekommendera; ehuru sjelfva navigationen i sundet ej är svår, så fordras det mycken materiel kraft för att arbeta sig fram emot den härda vestliga vinden, som stundom : blåser ; der i månader utan uppehåll; under vintertiden eller på hösten, vill jag ej räda nägon att göra försöket, knappast den kraftigaste ängbåt; ankarsättningarna äro svära att få reda på för en nybörjare i detta farvatten; och storri och tjocka äro, ej sällsynta. der. Söndagen den 22 dennes kom fregatten till: Valparaiso. Vi funno här 3:ne engelska fregåtter, en dito korvett och en fransk fregatt; här finnas för närvarande 3:ne svenska handelsfartyg, som BED kusten med fråkter, men intet af demärsdestineradt till, Sverige. .Den svenska fregattens insegling i bamneh,. manövern dervid, fartygets,utseende och-hållning i allmänhet hafva redan varitsafhandlade i.stadens tidningar, der mängagranna strofer influtit; talande om elegance och smart nessioch görande den svenska nationens Sömän till n:o I bland landlösa varelser 0. 8. v. Vare nu härmed huru som helst, så är bättre att höra väl än illa talas om sådana såker, och sanningen att vära förehafvanden gått ganskå brå. j lar så fort, att vära bref ständigt bli ken, 13 å 14 knop i timman är en smäsak den är rum och frisk; läsegel föras natt handtera dem genom vanå sä ledigt, som voro de pocket.handkerkiefs. .Den-27.skall-presidenten-kömma hit från S:t Jago och då blifver här stor stät. I går hade jag fägnaden att se Virago inkomma i hamnen med förberörde begge röfvarfartyg på släp. Skeppet hade ganska rigtigt träffats vid Chiloe, och hade ännu pengarna ombord; om 8 å 10 dagar gå vi härifrån Callao, och så till Californien, derifrån skall du få bref igen... Nu farväl! HES TS ÖS dd RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Det frän öfverstäthällare-embetet till rädstufvurätten remitterade ransakningsmälet , angående ev större stöld som i början af sistl. April föröfvades i bagaren Geijers bostad i buset a 27 vid Storgatan och hvarvid en. mängd klädespersedlar frän Geijers arbetare blefvo. tillgripne, förevar i gär på rådstufvurättens sjette afdelning. För denna stöld äro tilltalade och häktade förre kronoarbetskarlarne Jöns Larsson och Josef Reinhard Werberger. Den först