waUualaea alv DEUS PUILURAG enbenntete. band J TU annan gång skall jag återkomma till litterära, religiösa, vetenskapliga och juridiska blad. Landtbruk. Om fiskafvel i floder och insjöar. Detta-är titeln på en liten skrift, af endast ett arks omfång, som förlidet år utkom från trycket, men som på långt när ej väckt den uppmärksamhet den förtjenar. Sverige är uppfylidt-af floder och insjöar; men icke alla äro fiskrika, och man har gjort den bedröfliga iakttagelsen att i de flesta af dem som äro det, aftager fiskrikheten, dels i följd deraf, att fisken uppfångas i större mängd än som genom den naturliga tillvexten kan ersättas, särdeles då man icke sällan äfven bortfiskar det späda ynglet; dels: också derigenom; att rommen uppätes af fiskar och insekter m. fl. innan den hinner utkläckas. För att afhjelpa denna minskning af ett förträffligt födoämne, har man hittills icke hos oss föreslagit något annat medel än ett sparsammare begagnande — en method som dock icke hos den större allmänheten vunnit några sympathier. Redan för längesedan hade naturforskarne gjort den iakttagelsen, att fiskarne för det mesta höra till de djur, hvilkas ägg befruktas af hanen efter romläggningen, utan att han har någon närmare förening med honan. För att åstadkomma romkornens befruktning behöfves blott att lägga dem i vatten blandadt med mjölke; den går då ögonblickligen för sig, och de förut gulaktiga och genomskinliga romkornen blifva hvitaktiga. Grefve de Golstein (1758), Jacobi i Hamburg (1763), och några skottar gjorde härmed försök, hvilka fullkomligt ådagalade möjligheten af artificiel rombefruktning; men oaktadt på sednare tider flera naturforskare fortfarande fästat uppmärksamheten på den nytta som. skulle kunna vinnas genom praktiskt användande af denna upptäckt, hafva inga resultater deraf försports, och förgäfves sökte år 1848 en af Frankrikes utmärktare zoologer, professor Quatrefages i Toulouse, att genom föredrag och en i ämnet utgifven skrift, hvari han uppmuntrade landets jordbrukare till -artificiel fiskproduktion, rikta företagsamheten åt detta håll. I Frankrike, liksom i Sverige, råder dock, i följd af ett ensidigt uppfostringssätt, det förhållande, att äfven de för öfrigt mest bildade personer sakna all kunskap om sanningar och naturlagar, som för naturforskaren äro högst alldagliga, och det är derföre icke någon af Frankrikes bildade och förmögne agronomer, som -man har att tacka för den numerai stort utförda tillämpningen af naturforskarnes upptäckter. -Tvenne fattiga fiskare i en aflägsen :.vrå i Vogeserbergen, hvilka aldrig hört talas om de lärdes forskningar, men hvilka voro begåfvade med utmärkt observationsförmåga, och väckta till verksamhet genom önskan att motarbeta sitt yrkes undergång, voro de, som ej allenast på nytt gjörde samma upptäckter, som de lärde kännt i ett århundrade, utan äfven förstodo att draga praktisk nytta deraf. Dessa fiskares namn voro Gehin och Remy. De började sin verksamhet redan 1842, och hafva med yngel af foreller försett de flesta bäckar och ,strömmar i deras landsort. Tvenne dammar vid byn la Bresse, hvarest de bo, hafva de besatt med forell-yngel, med den framgång, att en af dessa dammar år 1849 lemnade 1200 foreller. Mairen i kommunen Waldestin, som åt dem uppdragit att föröka fisken i hans trakt, har gifvit dem det intyg, att de fullkomligen lyckats. Dessa förhållanden kommo slutligen till regeringens kunskap, som uppdrog åt hr MilneEdwards, ledamot af vetenskapsäkademien, att undersöka förhållandet. Det är hans till regeringen ingifna berättelse, som, i ofvan anförda lilla skrift, hvars pris endast är 8 sk. banko, meddelas svenska allmänheten. Den redogör fullständigt för hela förfaring--ttet, af hvilket uppfinnarne aldrig gjort någon hemlighet. Vi önska för vår del att denna method, som kunde blifva af stor vigt äfven för vårt land, och särdeles för våra laxfisken, måtte vinna all den uppmärksamhet den förtjenar. Skriften är öfversatt af hr frih. C. J.; Cederström på Sanda, som sjelf, i trakten af sitt hem, börjat anställa försök med dess utförande. Linförädling. Det är med särdeles tillfredsställelsesom vi kunna-meddela: den underrättelsen, -att den i Irland redan i flera år försökta och lyckade methoden (uppfunnen af Schenck i Amerika) att röta linvi varmt vatten är på väg ätt införas. här i landet. Det är dock icke något hus: hållningssällskap eller annan association, tätan en enskild man, f. d. apotekaren B.M.-Freese, som vi få att tacka för detta nyttiga företag, om -det-krönes med den framgång, som Hvärje fosterländskt sinnad man lifligt måste önska: — Anläggningen är ämnadvatt ske i större skala, och machinerna för linets bråkning och skäktning im; ms. lära redan vara i Engländ beställda. Det är midt i en bekant linört, Arbrobi Helsingland; som dennä anlöggning kommer vatt ske, och hr Freeses afsigt lär vara att, om möjligt, redan i höst hafva den färdig och i fullsgäng. Norrlends-linet som, ehuru af -bästa qvalitet, dock genomen fel aktig behandling oi beredningssättet, hittills hvarken kunnat täfla på vertdsmarknaden eller begagnas-af vårt senda inhemska mekovi: ska linspinneriysbör härigenom kunta vinne en afsättningyssony det i amteende tilrsittinte värde fullt förtjenar, för att bär ieke tala off det gynsamma inflytande som införandet a